Blogginlägg / Hållbarhetsstyrning • 6 min lästid

Så lyckas du med hållbarhetsrapportering enligt GRI:s nya standards 

Har du kommit igång med implementeringen av GRI Universal Standards 2021 – nya riktlinjer för hållbarhetsrapportering? De nya kraven som gäller från januari 2023 påverkar alla företag och organisationer som rapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI). Här delar Stratsys hållbarhetsexpert Cecilia Almér med sig av sina bästa tips för att anpassa rapporteringen till de förändrade kraven.  

Förändringar i GRI träder i kraft den 1 januari 2023 

Syftet med uppdateringen är att underlätta för en mer transparent, relevant och konsekvent hållbarhetsrapportering. GRI:s nya standards för hållbarhetsrapportering innebär en anpassning till internationella överenskommelser för due diligence om hållbarhetseffekter, inklusive dem om mänskliga rättigheter.  
 
Förändringarna som tillkännagavs redan 2021 gäller från den 1 januari 2023. Detta betyder att alla företag och organisationer som omfattas av GRI måste anpassa sin rapportering till de nya standarderna.  
 
– De nya kraven innebär bland annat förändringar i genomförandet av väsentlighetsanalysen, en integrering av organisationens påverkan på mänskliga rättigheter och förtydligande av GRI:s nyckelbegrepp, inleder Cecilia Almér, hållbarhetsexpert på Stratsys. 

Den ökade betydelsen av hållbarhetsrapportering 

Det pågår stora förändringar i kraven på hållbarhetsrapportering – från att ha varit ett frivilligt plus i kanten och sedan några år tillbaks ett lagkrav för enklare rapportering till att framåt standardiseras likt kraven på en finansiell årsredovisning.  
 
GRI, den standard för hållbarhetsrapportering som idag används av merparten av världens större organisationer och företag, ger en bra förberedelse inför de rapporteringskrav som kommer inom EU. 

Det är ett faktum att verksamheter som tar sitt hållbarhetsarbete på allvar ökar sin konkurrenskraft bland både investerare, kunder och medarbetare.  
 
– Hållbarhet är idag en affärskritisk fråga för majoriteten av svenska företag. Med det sagt gäller det att producera en hållbarhetsrapport med substans, inte bara som en marknadsföringsprodukt som saknar innehåll av verklig fakta, analyser och åtgärder. GRI:s nya standards ger en bra vägledning i hur verksamheter tydligt och på ett transparent sätt upprättar en hållbarhetsrapport med väsentlig fakta, förklarar Cecilia.  

5 viktiga förändringar i GRI:s standard 


1. General disclosures har gjorts om 

De allmänna upplysningarna (GRI 102) har gjorts om och benämns nu som GRI 2. Tidigare var det 56 allmänna upplysningar men det har nu ändrats till 30 upplysningar som gäller för alla rapporterande verksamheter. Flera av dessa ingår sen innan till viss del i den årliga ekonomiska rapporten men måste nu stå med i GRI Indexet.   

2. Rapportering "core" och "comprehensive" har tagits bort 

De gamla rapporteringsalternativen “core” och “comprehensive” har tagits bort. Nu finns det endast en tillämpningsnivå för verksamheter att rapportera i enlighet med GRI Standards. 

3. Nya krav för rapportering av mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter har integrerats mycket tydligare. GRI standards omfattar nu rapportering av faktisk och potentiell påverkan av organisationens aktiviteter på miljö, ekonomi och människor, där påverkan på deras mänskliga rättigheter inkluderas.  

4. Ny process för väsentlighetsanalys

En ny process för att identifiera verksamhetens väsentliga frågor har tagits fram. Väsentlighetsanalysen enligt GRI utgår från påverkansväsentlighet och är obligatorisk. Kom ihåg att det inte bara är resultatet från analysen som ska redovisas utan även själva processen för att bestämma vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga samt hur dessa styrs. I redovisningen ska det även framgå hur intressenter har involverats i väsentlighetsanalysen. 
 
Bra att känna till är att påverkansväsentlighet utgör en av de två perspektiven i en dubbel väsentlighetsanalys vilket blir krav i kommande Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD).  

5. Integrering av due diligence och intressentdialog

Förändringarna innebär krav på rapportering av due diligence och nya riktlinjer kring intressentdialog. Due diligence liksom intressentdialoger ska hanteras som löpande processer – det vill säga att de inte bara ska ses över vid rapporteringen utan vara en del i det systematiska hållbarhetsarbetet. Intressentdialoger utgör en viktig del i processen för att fastställa väsentliga frågor.  

Ett systemstöd för att hantera hållbarhetsrapporteringen 

En utmaning för många verksamheter är att hållbarhetsrapporteringen kräver mycket tid och resurser. Det är mycket data från olika delar i verksamheten som ska samlas in, sammanställas och analyseras. Stratsys produkt för hållbarhetsstyrning gör det möjligt att  hantera aktuella hållbarhetsramverk i ett verktyg och förenklar både inrapporteringen och analyseringen av data.  

– Syftet med verktyget är att effektivisera hela processen med hållbarhetsrapporteringen genom att förenkla insamling och sammanställning av data och samtidigt möjliggöra ett strukturerat arbetssätt mot verksamhetens hållbarhetsmål och aktiviteter. Stratsys erbjuder hjälp att leva upp till och hålla koll på verksamhetens nuläge och progress inom hållbarhetsområdet – vilket är avgörande för att möta nuvarande ramverk och framförallt kommande lagkrav, avslutar Cecilia. 

Vill du veta mer om hur Stratsys kan hjälpa din organisation med hållbarhetsarbetet? Läs gärna mer om Stratsys verktyg för hållbarhetsstyrning här.