Hållbarhetsrapportering i förändring – nuläge, framtid och vad det betyder för dig

Det händer mycket inom hållbarhetsrapportering just nu – både på EU-nivå och i svensk lagstiftning. För många bolag innebär det osäkerhet: Vilka regler gäller just nu? Vad väntar framåt? Och hur ska man som verksamhet hantera förändringarna på ett effektivt sätt i sina processer och system?

I den här artikeln ger Cecilia Almér, Hållbarhetsexpert på Stratsys, en uppdaterad bild av nuläget och beskriver de viktigaste förändringarna som är på gång.

Cecilia Almér, Hållbarhetsexpert på Stratsys

Ett år av osäkerhet

I och med Omnibusförslaget som kom från EU Kommissionen i slutet av februari, har regler och krav gällande hållbarhetsrapportering ifrågasatts. Det är betydande besked som påverkar bolag och koncerner olika beroende på vilken rapporteringsvåg man tillhör:

Stop the Clock (april 2025)

EU beslutade att pausa införandet av CSRD för de företag som ännu inte omfattats. Det betyder att många bolag får mer tid innan lagkraven träder in – men samtidigt skapar det en viktig gränsdragning mellan våg 1-bolag och våg 2–3-bolag. Här blir det avgörande att ta reda på vilken kategori just ditt företag tillhör. Är du osäker, bör du kontakta din revisor – konsekvenserna är betydande för hur ni behöver rapportera framåt.

Quick Fix för Våg 1 (juli 2025)

Även för de bolag som tillhör våg 1, dvs PIE bolag med över 500 anställda, finns nu en lättnad i kraven. Bland annat innebär det en utökad infasning av ESRS, vilket gör att inte alla datapunkter måste rapporteras direkt, även om de är väsentliga.

Förenkling av EU-taxonomin (juli 2025)

I juli kom även förenklingar av EU taxonomin, genom en delegerad akt som träder i kraft 1 januari 2026. Den minskar antalet obligatoriska datapunkter och tabeller i taxonomiredovisningen med ca 60 %. Företag i våg 1 ges möjligheten att redan första året välja om de vill rapportera enligt den gamla eller den nya förenklade taxonomistrukturen.

Förslag om förenklade ESRS (juli 2025)

EFRAG har presenterat ett första utkast till förenklade ESRS-standarder. Det innebär bland annat en minskning av de obligatoriska datapunkterna med 57 %. Förslaget är ute på remiss till den 29 september, och det är först därefter som en ny version bearbetas och lämnas vidare till EU-kommissionen, med deadline 30 november. Viktigt att komma ihåg är att mycket kan ändras på vägen.

Svensk lagstiftning

Sverige följer EU:s utveckling, och Stop the Clock förväntas att skrivas in i årsredovisningslagen och träda ikraft den 31 december 2025. Det innebär att pausen i CSRD kommer gälla även i svensk rätt. Under övergångsperioden ska de bolag som skjuts upp enligt Stop-the-clock fortsätta enligt NFRD-regler, dvs de regler kring hållbarhetsrapportering som gällde före CSRD.

Besked om trösklar för CSRD framåt

Framåt väntar dock ett ännu större beslut: Omnibus II. Det finns ingen definitiv officiell tidpunkt ännu men planen är att det ska ske mot slutet av 2025 eller början av 2026. Då ska EU Kommissionen, Parlamentet och Rådet bland annat enas och fatta beslut om vilka trösklar som ska gälla, alltså vilka bolag som framåt ska träffas av CSRD-lagstiftningen. I nuläget är de inte överens men signalerna pekar mot en höjning till 1 000 anställda och en betydligt högre omsättningströskel än vad som gällt sen tidigare, men förhandlingarna är långt ifrån klara. För många svenska bolag innebär detta en osäker väntan.

Vad gäller beroende på vilken “våg” du tillhör?

Våg 1 – Stora bolag med allmänt intresse (PIE) och >500 anställda

Dessa bolag rapporterar redan enligt CSRD. För dem gäller:

• Quick Fix ger lättnader i infasningen.
• Taxonomiredovisningen har förenklats med ca 60 % färre datapunkter. Bolagen kan i nästkommande rapportering välja att fortsätta enligt tidigare modell eller använda den nya förenklade varianten.

Våg 2 – Stora icke-noterade bolag

Våg 2 innebär att minst två av tre av följande kriterier ska uppfyllas:

• Medelantalet anställda > 250
• Balansomslutning > 280 miljoner kronor
• Nettoomsättning > 550 miljoner kronor

Dessa bolag omfattas av Stop the Clock och faller tillbaka på tidigare lagstiftning, dvs. den svenska versionen av NFRD (om de tidigare träffades av den). Det betyder enklare krav jämfört med CSRD.

För dessa företag ökar intresset för VSME-standarden – en frivillig standard från EFRAG för små och medelstora företag. Men även förenklingen av ESRS som kommer ge ett en bra gemensam grund för bolagens hållbarhetsrapportering framåt.

VSME – en gemensam grund för mindre bolag

VSME är framtagen för mindre bolag, men eftersom EU-kommissionen rekommenderar den som referensstandard, kan den få en bredare användning än många först trodde. VSME är enklare och mer “basic” och kan bli viktig som utgångspunkt i dialogen med leverantörer i värdekedjan. På så vis kan även större bolag vinna på att känna till vilka datapunkter VSME omfattar, eftersom det sannolikt blir den nivå som efterfrågas i leverantörskedjan.

I Stratsys produkt för Hållbarhetsstyrning erbjuds möjlighet att arbeta både med ESRS och VSME-standarden. Det kan vara särskilt relevant för bolag i våg 2, som inte direkt omfattas av CSRD men ändå vill bygga ett strukturerat hållbarhetsarbete.

Förenklade ESRS – vad kan vi förvänta oss?

Det är tydligt att ESRS i sin första version varit omfattande och svåröverskådlig. Den förenklade varianten som nu föreslås innebär en tydlig förenkling: färre datapunkter, enklare struktur och tydligare vägledning.

Men det är också viktigt att komma ihåg: Dubbel väsentlighet ligger fast. Oavsett nivå av förenkling behöver bolagen göra en bedömning av vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga både ur påverkan på omvärlden och ur finansiellt perspektiv. Det är detta som blir grunden för rapporteringen – och för hela hållbarhetsstrategin.

Rekommendationer:

1. Ta reda på vilken ”våg” ni tillhör. Det avgör vilka krav som gäller just nu.
2. Följ utvecklingen av förenklade ESRS. De blir troligen en central referens även för bolag utanför lagkravet.
3. Utforska VSME-standarden. Den kan bli en nyckel för värdekedjedialog, särskilt om du begär in data från leverantörer.
4. Se över ert systemstöd. Fundera på hur ni bäst kan kombinera lagkrav, frivilliga standarder och strategiska mål.
5. Håll dialogen med oss. Ta kontakt med oss så hjälper vi er hitta en lösning som passar just er situation.

Sammanfattning

Hållbarhetsrapportering är i ett läge av snabb förändring. Pausen i CSRD genom Stop the Clock, lättnaderna i Quick Fix och förslaget om förenklade ESRS skapar en komplex bild. Men det är också en möjlighet: att hinna anpassa arbetet, hitta effektiva processer och använda rätt digitalt stöd.

På Stratsys följer vi utvecklingen noggrant och bygger våra produkter så att ni kan ligga steget före – oavsett om ni rapporterar enligt CSRD, NFRD eller vill testa VSME som komplement.

Det viktigaste just nu är att inte stanna upp, utan att använda pausen klokt. Då står ni starkare inför nästa steg i EU:s hållbarhetslagstiftning.

Vill du veta mer om hur Stratsys kan stötta er med hållbarhetsstyrning? Kontakta oss så guidar vi dig vidare.