GRC står för Governance, Risk Management och Compliance - tre grundläggande delar i hur en organisation styrs, hanterar risker och säkerställer regelefterlevnad. Ett effektivt GRC-arbete skapar struktur, minskar osäkerhet och hjälper verksamheten att fatta bättre beslut. Här hittar du innehåll som guidar dig i att förstå, utveckla och prioritera ert GRC-arbete.
Cybersäkerhetslagen trädde i kraft den 15 januari 2026. Samtidigt förändrades förutsättningarna för att arbeta med cybersäkerhet. Det handlar inte bara om skärpta krav, utan om tydligare ansvar och nya arbetssätt. Cybersäkerhet är nu ett ansvar för hela organisationen.
Är ni redo för NIS2? Med vår checklista, framtagen av Stratsys CISO Per Gustavsson, får du en tydlig översikt över de viktigaste stegen din organisation behöver ta för att leva upp till kraven.
Informationssäkerhet har gått från en IT-fråga till ett strategiskt ansvar för hela verksamheten. Som CISO spelar du en nyckelroll i detta arbete. Men vad behöver du prioritera inför 2026?
NIS2 skapar press på många företag. Kraven blir fler medan resurserna förblir desamma. Lösningen är smartare prioriteringar, bättre verktyg och ett tydligt fokus.
Vikten av proaktivitet och kontinuerligt lärande är avgörande för att hålla sig ajour med den senaste utvecklingen inom informationssäkerhet. Så här bör du som CISO tänka för att framtidssäkra din informationssäkerhet.
De regulatoriska kraven ökar - men med genomtänkta strategier och rätt digitala verktyg på plats går det att hantera den ökande mängden regulatoriska krav på ett effektivt sätt.
En tydligt definierad kontinuitetsplan gör att er verksamhet kan fortsätta fungera, även om störningar inträffar. Här går vi igenom vad en kontinuitetsplan bör innehålla, och hur ni bygger en robust plan för att stärka motståndskraften.
Genom att utveckla era arbetssätt kan internkontroll och regelefterlevnad bli en naturlig del av vardagen och skapa verkligt värde. Upptäck hur ni kan effektivisera och förbättra arbetet med internkontroll.
Att effektivt kunna hantera IKT-risker är avgörande för att säkra organisationens digitala tillgångar och stärka resiliensen. Här är sju nyckelfaktorer som får er att lyckas.
Digitala risker ökar snabbt, därför behöver organisationer ett strukturerat grepp om sina IKT-risker. Här kan du läsa mer om vad som påverkar riskbilden och hur du stärker ert arbete.
Vilka delar ingår i riskhantering och hur kan ett riskhanteringssystem underlätta arbetet? Det går vi igenom här.
En bra riskbedömning gör det enklare att förebygga, minimera eller hantera risker på ett strukturerat och effektivt sätt. Här går vi igenom hur ni kan arbeta med riskbedömning, visar på exempel och vad som är viktigt att tänka på.
En riskmatris ger en tydlig överblick över verksamhetens risker och gör det enklare att prioritera vilka som kräver omedelbara åtgärder. Läs mer om hur riskmatriser fungerar och hur de används i en effektiv riskanalys.
GRC är en förkortning för Governance, Risk Management och Compliance – tre arbetsområden som tillsammans avgör hur en organisation styrs och hur den hanterar risker och regelefterlevnad. På svenska används också "styrning, riskhantering och regelefterlevnad". I praktiken är det mer användbart att tänka på GRC som ett sammanhängande system för verksamhetsstyrning än som tre separata discipliner.
Governance handlar om hur verksamheten styrs – roller, ansvar, beslutsvägar och uppföljning. Risk management handlar om att identifiera, bedöma och hantera risker som kan påverka målen. Compliance handlar om efterlevnad av lagar, regelverk och interna policyer. De tre överlappar i praktiken: en regelefterlevnadsfråga är ofta också en risk, och en risk hanteras genom styrning. Det är därför vi rekommenderar att jobba med dem som ett sammanhängande system, med risk som logiken som binder ihop dem.
Det korta svaret är: flera. Riskansvarig äger riskhanteringsprocessen, CISO ansvarar för informationssäkerhet, Head of Legal eller compliance officer för regelefterlevnad, och internkontrollansvarig för internkontroll. Det långa svaret är att GRC fungerar först när ansvaret är distribuerat ut i organisationen – linjechefer äger sina risker, processägare äger sina kontroller, och ledningen har en samlad bild. Det är skillnaden mellan ett GRC-arbete som lever hos specialisterna och ett som faktiskt styr verksamheten.
Ett compliance-verktyg är ofta byggt för en specifik standard, till exempel ISO 27001 eller DORA. En GRC-plattform är byggd för att koppla ihop risk, säkerhet och compliance i en gemensam struktur – och växa när nya områden tillkommer.
De flesta organisationer hamnar i samma situation: Excel räcker inte längre, risker hanteras parallellt i flera verktyg, ledningen får rapporter som inte hänger ihop, och nya regelverk som NIS2 eller DORA gör att arbetet inte längre kan vara ad-hoc. Det är då ett GRC-system blir aktuellt. Den vanligaste ingången är riskhantering eller informationssäkerhet – sedan växer arbetet ut över andra områden allt eftersom strukturen är på plats.
Med risken. Ett gemensamt riskregister med tydliga ägare är det enskilt viktigaste fundamentet – det är där alla andra delar av GRC-arbetet hakar i. Försök inte lösa governance, riskhantering och compliance som separata projekt; börja med risken och bygg utåt.
NIS2 (cybersäkerhet), DORA (digital operativ motståndskraft i finansiell sektor), CSRD (hållbarhetsrapportering) och GDPR (dataskydd) är alla regelverk som kräver dokumenterad styrning, riskbedömning och uppföljning. De är inte separata problem – de är olika ingångar till samma underliggande behov av strukturerad styrning. En organisation med en fungerande GRC-struktur kan möta nya regelverk inom befintligt arbetssätt i stället för att starta ett nytt projekt varje gång. Det är hela poängen med att jobba strukturerat.
GRC-mognad beskriver hur strukturerat och proaktivt en organisations GRC-arbete är. Låg mognad innebär silos, reaktivt arbete och otydligt ägarskap. Hög mognad innebär integrerad styrning, riskdriven prioritering och kontinuerlig uppföljning. Mognadsbedömningen är ofta en bättre startpunkt än ett upphandlingskrav när man planerar GRC-investeringar.
De direkta kostnaderna är de mest synliga: regulatoriska böter, incidentkostnader och förlorade affärer. De indirekta kostnaderna – tid som läggs på reaktiv brandsläckning, fördröjda beslut, dubbelarbete mellan team – är ofta större men svårare att mäta.