2026 är det dags för många kommunala och regionala koncerner och bolag att hållbarhetsrapportera enligt CSRD för första gången. Men det är hög tid att ta tag i förberedelserna redan nu. Så här påverkar det nya ramverket dig inom offentlig sektor – och så lyckas ni med omställningen.
CSRD för offentlig sektor
Med införandet av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) vid horisonten står kommunala och regionala bolag och koncerner inför en ny era inom hållbarhetsrapportering. EU-direktivet ersätter den nuvarande lagstiftningen och signalerar väsentligt högre krav och en omfattande förändring i hur företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete. Syftet är att standardisera hållbarhetsrapporteringen över hela EU, vilket gör det lättare för investerare, kunder och ägare att få tillgång till och jämföra information om företagens hållbarhetsarbete.
– Det tidigare kravet i årsredovisningslagen satte krav på bolagen att upprätta en hållbarhetsrapport, men helt utan detaljer. Ett av de huvudsakliga målen med CSRD är att harmonisera företagens rapportering så det går att göra effektivare och bättre jämförelser och öka transparensen, säger Cecilia Almér, hållbarhetsexpert på Stratsys.
Kriterier för rapportering
Först ut är börsnoterade bolag med över 500 anställda som förväntas rapportera enligt nya regelverk 2025 (trolig förskjutning för svenska bolag). För de flesta kommunala och regionala bolag och koncerner träder CSRD i kraft räkenskapsåret 2025, med rapportering 2026. Offentliga förvaltningar berörs inte av det nya direktivet. Bolagen som omfattas ska uppfylla två av tre av följande kriterier:
- Fler än 250 anställda
- Balansomslutning på över 175 miljoner
- Nettoomsättning på över 350 miljoner
Koncernen bär huvudansvaret
En stor förändring som de nya kraven medför är att det är betydligt fler bolag som behöver rapportera på koncernnivå än tidigare. Koncernen ansvarar för att ta fram en konsoliderad hållbarhetsrapport för samtliga dotterbolag.
– För många är detta ett nytt förhållningssätt, då rapporteringen förut var på dotterbolagens nivå. I offentliga koncerner finns sällan någon anställd som kan ta ansvaret kring hållbarhetsrapporteringen. Kompetensen, i form av en hållbarhetschef eller miljöcontroller, sitter oftast på dotterbolagen. Nu ska hållbarhetsrapporten sammanställas på koncernnivå för alla bolag, och därmed kommer utmaningar kring hur man ska lösa detta rent kompetensmässigt och även strukturellt, säger Cecilia Almér.
.jpg?width=591&height=394&name=Cecilia_Almer_Stratsys%20(1).jpg)
Cecilia Almér, Hållbarhetsexpert på Stratsys
Högre krav på strategiskt hållbarhetsarbete
Jämfört med tidigare lagstiftning är CSRD mer framåtriktad då bolag förväntas redogöra för mål, handlingsplaner och tillsatta resurser. Rapporten kommer också att granskas i betydligt högre utsträckning. För många koncerner som nu får ett ökat ansvar finns det ett stort behov av att samordna arbetet tillsammans med dotterbolagen. Men även för enskilda bolag finns behov av en tvärgående projektgrupp:
..nyckelpersoner inom ekonomi, inköp, riskhantering, produktion och HR, kan alla bidra med unika kompetenser och perspektiv.
– Hur ska vi lägga upp arbetet? Hur ska vi samla in datan? Vem ska göra vad? Med en projektgrupp som består av nyckelpersoner inom ekonomi, inköp, riskhantering, produktion och HR, kan alla bidra med unika kompetenser och perspektiv. Ekonomi och hållbarhet bör utgöra kärnan, medan insikter från andra håll säkerställer att relevant information inkluderas i rapporteringen, säger Cecilia Almér.
För att lyckas har många organisationer även nytta av en gemensam plattform och systemstöd, där det enklare går att samla all sin data och arbeta ihop på ett nytt sätt kring hållbarhetsrapporteringen.
Så går det till – ramverk att jobba efter
1. ESRS
ESRS (European Sustainability Reporting Standards) beskriver hur organisationen ska uppfylla kraven i CSRD. Använd standarderna som ett ramverk för hur ni bedriver arbetet och vad som bör vara med. Två standarder är obligatoriska för alla bolag och resterande ska rapporteras på om de anses väsentliga. Detta avgörs i den dubbla väsentlighetsbedömningen.
2. Dubbel väsentlighet
Den dubbla väsentlighetsbedömningen styr strukturen för ert hållbarhetsarbete. Här bör dotterbolagen vara involverade för att ge input så att det egna bolagets förutsättningar blir representerade i koncernrapporten. Vardera bolag kan med stor fördel genomföra sin dubbla väsentlighetsbedömning för uppsamling till koncernnivå. Först behöver man förstå bolagets eller koncernens kontext och förutsättningar – därefter utförs den dubbla väsentlighetsanalysen genom två perspektiv:
- Konsekventiell väsentlighet: Hur påverkar bolaget omvärlden utifrån människa och miljö?
- Finansiell väsentlighet: Vad händer i omvärlden som kan påverka bolaget finansiellt utifrån risker och möjligheter?
3. Gapanalys
Hur ligger vi till? Vilka gap har vi? Lever vi upp till CSRD:s krav? Efter väsentlighetsbedömningen är det lämpligt att sammanställa en gapanalys för att få en bild av hur bolaget/koncernen står sig mot kraven i dagsläget. Nästa steg är att göra en handlingsplan med åtgärder för att täcka gapen och samla in data och information för att på sikt få till rapporteringen enligt CSRD. Här gäller det att få till en struktur och samarbete så dotterbolagen vet vilken data och information som de ska rapportera när och hur.
– Att CSRD förändrar sättet att rapportera betyder inte att alla måste börja om från noll. Det finns mycket i det befintliga hållbarhetsarbetet att fortsätta med och bygga vidare på, säger Cecilia Almér.
Sammanfattning: CSRD för ett affärskritiskt hållbarhetsarbete
Det viktigaste att ta med sig är att CSRD har en hög affärsstrategisk betydelse – och då omvärlden förändras ökar den affärsmässiga betydelsen för varje år. Den dubbla väsentlighetsbedömningen styr inte bara vad ni ska rapportera på, utan också hur ni ska fokusera hela hållbarhetsarbetet. Använd CSRD som ett verktyg som skapar värde för företaget och låt det affärsstrategiska perspektivet styra vilka personer som ska involveras.
Vill du veta mer om hur ett effektivt systemstöd kan hjälpa till i det kommande arbetet med CSRD och hur du på bästa sätt kan förbereda koncernen eller bolag för de nya kraven? Kontakta oss så hjälper vi dig att ta nästa steg, eller se webinaret om ämnet: Hur påverkas kommunala och regionala koncerner och bolag av CSRD.
