Hållbarhet • 7 min lästid

Agenda 2030 måste bli mer än en pappersprodukt

blogg
Alla Blogg Event Kundcase Nyheter Webinars Produkt
|Efter ämne

Uppföljning, uppföljning och uppföljning. För att veta hur det går i vårt arbete med Agenda 2030 så är det A och O att vi följer upp, och med svaren vi får kan vi göra nya prioriteringar för att förbättra arbetet framåt.

Plan, do, review för hållbar utveckling

Några som är riktigt bra på det här med uppföljning är Statistiska Centralbyrån (SCB), med sin rapport om hur det går för Sverige i arbetet med Agenda 2030, som de släppte i början av oktober. Rapporten är intressant läsning. En riktig godispåse för dig som vill grotta ner dig i såväl samhällsutveckling, som de så heta (i dubbel bemärkelse) klimatfrågorna.

En saftig rapport på nästan 200 sidor, men med en sammanfattande del som bjuder på tankeväckande läsning och en verklighetscheck. Jag tänkte dela med mig av några sammanfattande punkter från rapporten som ger en viktig nulägesbeskrivning som många, oavsett bransch eller arbete, kan vara intresserade av.

Kort sammanfattning från SCB:s rapport över den planetära hållbarheten:

  • Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 om minskningen av klimatgasutsläppen inte accelereras kraftigt
  • Likaså når vi inte målet om hållbart nyttjande av hav och marina resurser, och hotade arter fortsätter att utrotas i samma takt som tidigare
  • De inhemska koldioxidutsläppen minskar visserligen samtidigt som ekonomin växer, men inte i den takt som krävs för att nå målen. Den svenska konsumtionen driver också utsläpp utomlands.
  • Samtidigt når Sverige det globala målet för skydd av kust- och havsområden, och andelen skyddad skogsmark ökar
  • Vattenförbrukningen minskar och långtidsexponeringen för partiklar i luften sjunker, men halterna av oreglerade miljögifter ökar

Kort sammanfattning från SCB:s rapport över samhället och den sociala hållbarheten:

  • Det dödliga våldet har ökat de senaste åren, men är relativt lågt globalt sett
  • Valdeltagandet är högt men ojämnt fördelat, och fler män än kvinnor deltar i politiska samtal
  • Män är mer våldsutsatta än kvinnor är, medan kvinnor i större utsträckning än män utsätts för sexualbrott och begränsas av oro över risken att bli överfallen eller hotad
  • Fler unga flickor och pojkar blir mobbade
  • Antalet forskare har ökat, precis som Sveriges offentliga utvecklingsbistånd
  • Det blir allt färre som har låg inkomststandard i Sverige, men andelen med låga inkomster, som ökade i snabb takt under 90-talet och 00-talet, kvarstår
  • Kvinnors nettoinkomst är fortfarande avsevärt lägre än mäns. Trots det uppfyller Sverige ändå helt de globala kriterierna för ekonomisk jämställdhet.
  • Problemen i samhället är ojämnt fördelade: personer med funktionsnedsättning har svårare än övriga befolkningen att få jobb, och trångboddheten drabbar främst utrikes födda med utomeuropeisk bakgrund
  • Svenska elever blir bättre på läsförståelse och matematik, och andelen unga som varken arbetar eller studerar sjunker
  • Vi röker mindre, vår alkoholkonsumtion minskar, och vår antibiotikaanvändning sjunker
  • Fler är överviktiga, samtidigt som färre avlider i förtid
  • Självmorden ökar för vissa åldersgrupper, och fler kvinnor än män har nedsatt psykiskt välbefinnande

För den intresserade kan man hitta hela rapporten här.

Digitalisera och effektivisera hållbarhetsarbetet

Den här analysen tycker jag är väldigt viktig att lyfta fram: Sverige kommer inte att nå målet om noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder (Mål 13)”. Den säger ju så uppenbart att det vi gör just nu, nej det duger inte och det kommer inte att duga framöver heller. Så, vi behöver göra mer och vi behöver göra annat! 

Så med det här som exempel, vad bör vi göra lokalt för att dra vårt strå till stacken?Jo, vi bör ju också mäta, följa upp, analysera, sätta mål och sen måste det bli action! Det är många frågor som gör att det brinner i knutarna och det finns inte tid att skjuta på det här eller köra det i långbänk, utan det behövs åtgärder nu.

Sen är det väl sällan bra att planlöst och utan struktur börja rusa framåt. Men om man har stöd för just plan och struktur, ja då kan ju krutet läggas på det som man är bäst på eller vill bli bäst på.

Hur jobbar du med Agenda 2030?

Det är där jag ser Stratsys som den passande pusselbiten som kan vara just det där stödet. Som låter dig lägga din tid på att göra verklighet av allt som Agenda 2030 innefattar och de globala mål som vi gemensamt behöver nå.

För om vi alla fokuserar på det vi är bäst på och samarbetar, då bättrar vi ju på våra chanser att mäkta med de här utmaningarna som vi står inför. Tillsammans kan vi klara det.

För kommuner och regioner har vi nyligen tagit fram en produkt som ska stötta arbetet med Agenda 2030 och få koll på de 17 globala målen med tillhörande nyckeltal, och få in det i verksamhetsstyrningen så att det blir verklighet av allt som behöver göras. För att arbeta med Agenda 2030 vid sidan av, det kommer aldrig leda till något bra.

Agenda 2030 måste in i den ordinarie verksamheten! Men då är det viktigt att man också har gjort sitt förarbete med att prioritera vad som ska in i den ordinarie verksamheten och vilken del av verksamheten det är som ska arbeta för att lyfta resultaten, eller kanske minska utsläppen.

Med ett område så stort som Agenda 2030 behövs ett stöd för att arbetet ska bli effektivt, nå hela vägen ut i verksamheten och också nå hela vägen tillbaka när det är dags att följa upp. Det får inte bli ännu en pappersprodukt, hyllvärmare eller kommunikationsmaterial.

Vill du veta mer om hur du jobbar med de globala målen? Kolla då gärna på vår webinarfilm på ämnet ”Så får du in Agenda 2030 i er verksamhetsstyrning”. Du kan ladda ner den via knappen nedan!

Se webinaret

 

 

Senaste nytt från oss direkt till din inbox varje månad

Vi hjälper dig gärna!