Många organisationer sätter klimatmål, men långt ifrån alla vet hur de ska nå dem. Klimatomställningsplanen eller CTP (Climate Transition Plan) är ett av de viktigaste styrdokumenten för att prioritera, investera och styra företagets affär kopplat till hållbarhet. Den kopplar klimatmål till investeringar, risk och finansiell planering.
Klimatomställningsplanen definierar företagets väg genom omställningen. Planen fungerar som ett styrinstrument för att omsätta klimatmål i konkreta beslut, ansvar och uppföljning.
Även om kraven har formaliserats genom ESRS är behovet av omställning i grund och botten affärsdrivet. Idag förväntar sig investerare och andra intressenter transparens kring hur ambitioner kopplas till investeringar, riskhantering och långsiktig värdeskapande.
Vad är en klimatomställningsplan?
Vilka är då de viktigaste huvuddragen i planen? En klimatomställningsplan är en strategisk sammanfattning som visar hur ett företag ska ställa om sin verksamhet i linje med Parisavtalets 1,5°C-mål. Inom CSRD regleras klimatomställningsplanen i ESRS E1.
När klimat bedöms som väsentligt enligt den dubbla väsentlighetsanalysen ska företaget beskriva hur affärsmodellen och strategin är förenlig med en omställning i linje med Parisavtalet. Planen ska svara på frågor som:
- Vad krävs för att ställa om företaget?
- Hur ska utsläppsminskningen gå till?
- När ska minskningen av utsläpp ske?
- Vilka mål och åtgärder är planerade?
Baslinje och mål i klimatomställningsplanen
Grunden för klimatomställningsplanen är en baslinje för koldioxidutsläpp. Utsläppen mäts enligt Scope 1–3 i form av direkta utsläpp, indirekta utsläpp från köpt energi och utsläpp i värdekedjan.
Utifrån denna baslinje fastställer klimatomställningsplanen tre typer av mål, på kort, medellång och lång sikt.
- Kortsiktiga mål. Insatser som kan ske under 1-5 år i form av energieffektiviseringar eller övergång till förnybar energi.
- Medellånga mål. Insatser som kan ske under 5-15 år i form av minskning av koldioxidutsläpp kopplat till leverantörer och kritisk verksamhet.
- Långsiktiga mål. Insatser som kan ske fram till år 2050 och som leder till nettonollutsläpp i hela värdekedjan.
Målen ska i sin tur delas upp i milstolpar, följas upp och rapporteras löpande. För många organisationer är Scope 3 den största utmaningen – både datamässigt och styrningsmässigt. Att sätta mål utan att ha en plan för exempelvis leverantörspåverkan leder ofta till att målen blir symboliska snarare än operativa.
Roadmap för klimatomställningsplanen
I klimatomställningsplanen behöver du som företag kunna peka på specifika åtgärder för att nå målen om utsläppsminskning. Denna roadmap brukar också kallas klimatfärdplan och visar hur ambitioner bryts ner i prioriterade insatser, resursfördelning och uppföljning. Åtgärderna ska kopplas till mål, milstolpar, kostnad och effekt. Åtgärderna kan struktureras över olika tidshorisonter:
- Omedelbara åtgärder. Relativt snabba åtgärder, som till exempel övergång till förnybar energi eller optimering av befintliga processer.
- Medellånga åtgärder. Här räknas åtgärder som är kopplade mot till exempel leverantörer eller design av produkter för återbruk.
- Långsiktiga åtgärder. Här ingår åtgärder som är mer transformativa, som till exempel elektrifiering, nya materialval och frågor som rör klimattålighet i affärsmodellen.
En väl utformad roadmap gör det möjligt att prioritera mellan olika åtgärder, väga klimatnytta mot finansiell påverkan och säkerställa att omställningen är både genomförbar och ekonomiskt hållbar
Scenarioanalys med flera fördelar
Klimatomställningsplanen behöver vara dynamisk, vilket innebär att den ska kunna anpassas beroende på vad som händer längs vägen. Det kan handla om allt från ny teknik eller nya lagkrav. Därför bör scenarioanalyser genomföras för att bedöma konsekvenser av olika skeenden.
Scenarioanalyser har flera fördelar. De bidrar till:
- Bättre prioritering. Det gör att du kan identifiera vilka risker som kan bli viktigare över tid, istället för att enbart fokusera på nuläge.
- Robustare strategi. Det gör att du kan testa om strategi, mål och åtgärder håller även vid förändring. På så sätt kan du identifiera sårbarheter i tid.
- Stöd, styrning och beslut. Det gör att du får underlag till ledning och styrelse. Du kan visa att arbetet är systematiskt, framåtblickande och proportionerligt.
Integrerad på alla nivåer i företaget
En förutsättning för att lyckas med klimatomställningsplanen är att den är integrerad i affärsstrategin. Vad betyder det då rent konkret? I grund och botten handlar det om att klimatrelaterade risker och möjligheter ska vägas in i alla större beslut som företaget fattar, när det gäller allt från investeringar till utveckling av nya produkter.
Integrationen av klimatomställningsplanen ska även ske i organisationen. Det ska ske tvärfunktionellt mellan olika avdelningar – allt från inköp och hållbarhet, till ekonomi och marknadsföring. Övergången behöver även säkras finansiellt när det gäller både kapitalinvesteringar och driftskostnader.
Klimatomställningsplan – från strategi till handling
En förutsättning för att omsätta klimatomställningsplanen i handling är en betydande anpassning av företagets organisation, från ledning och hela vägen genom värdekedjan. Den verkliga utmaningen är sällan att formulera ett nettonollmål, utan att bryta ner det i åtgärder som är finansiellt, operativt och organisatoriskt genomförbara.
- Stöd från ledningen. Planen behöver integreras i styrningen av hela organisationen och inkluderas i företagets KPI:er.
- Tvärfunktionellt samarbete. Alla delar av företaget behöver samverka för att nå målen.
- Leverantörssamarbete. Samarbetet behöver inbegripa mål för utsläppsminskningar.
- Kundernas roll. Det kan gälla hur produkter används och hur avfall tas om hand.
Det behöver med andra ord finnas en tydlig koppling till ansvar och prioriteringar i hela organisationen. Som företag gäller det att ha kontroll över hela sin värdekedja. Sist men inte minst behöver uppföljning och rapportering fungera för att rätt beslut ska kunna fattas längs vägen.
Ta kontroll över omställningsarbetet
En klimatomställningsplan utan strukturerad uppföljning riskerar att bli ett statiskt dokument. För att fungera som styrningsverktyg behöver planen vara integrerad med mål, risker, åtgärder och uppföljning – och uppdateras i takt med att omvärlden förändras.
Planen förenklas väsentligt med ett systemstöd som möjliggör spårbarhet, ansvar och löpande uppföljning – för ett strukturerat arbete. Läs mer om hur Stratsys kan stötta er organisation i ESG-arbetet.
