I slutet av 2027 träder en ny lag mot tvångsarbete i kraft. Med EU Forced Labour Regulation förbjuder unionen produkter som på något sätt involverar tvångsarbete – ett förbud som omfattar alla länder, företag och branscher. Här är det viktigaste som du bör veta om den nya förordningen.
EU Forced Labour Regulation (FLR) antogs av Europeiska rådet i slutet av 2024. Med förordningen vill man komma åt tvångsarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter i globala leverantörskedjor genom att förbjuda produkter som kan kopplas till detta. Planen är att förordningen ska börja gälla i slutet av 2027 och då påverka alla företag inom EU, oavsett storlek, bransch eller typ av produkt. Även komponenter inkluderas i EU-reglerna. Det spelar heller ingen roll hur försäljningen går till – om det till exempel handlar om fysisk försäljning, distansförsäljning eller försäljning på nätet.
EU-förbud mot försäljning och export av produkter
EU Forced Labour Regulation innebär ett EU-förbud mot försäljning och export av produkter som kan associeras med tvångsarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter. Förbudet gäller alla företag inom EU – eller mer exakt ekonomiska aktörer. Med det menar man en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av personer, oavsett storlek. Det finns alltså ingen nedre gräns för hur litet ett företag som träffas kan vara.
Syftet bakom förordningen går dock bortom EU. Man vill även komma åt de globala leverantörskedjorna och problemen med bristande arbetsvillkor. Konsekvensen är att företag blir ansvariga för hela sin leverantörskedja, oavsett i vilket led som problemet uppstår. Av detta skäl är förordningen också integrerad med internationella arbetsrättsliga normer, i synnerhet International Labour Organisation (ILO). Förordningen använder sig av ILO:s definition av vad tvångsarbete är. Enligt denna är tvångsarbete definierat som att det utkrävts under hot om straff och att personen inte har erbjudit sig att utföra det frivilligt.
Produkter som omfattas av EU Forced Labour Regulation
Enligt EU Forced Labour Regulation omfattar alla produkter av samtliga företag, oavsett storlek eller bransch, om tvångsarbete förekommit. Det gäller både om det förekommit helt eller delvis i någon del av produktionen, oavsett var i kedjan det är fråga om. Det spelar alltså ingen roll om tvångsarbetet förekommer i utvinningen av råvaran, om det sker i bearbetningen eller i slutproduktionen.
CSDDD och krav på due diligence
EU Forced Labour Regulation och CSDDD berör båda tvångsarbete, men man angriper problemet från olika håll. Inom CSDDD finns det inget förbud mot att sälja vissa produkter. Man ställer istället krav på due diligence av leverantörskedjan för att identifiera och förebygga effekter på mänskliga rättigheter, där tvångsarbete utgör en del.
EU Forced Labour Regulation innehåller i sig inga krav på due diligence, även om EU-reglerna ställer krav på att risken för tvångsarbete i verksamheten och leveranskedjorna ska minskas eller elimineras. Däremot påverkar man detta arbete indirekt, genom att företag ges starka incitament till att arbeta med sina leverantörskedjor.
Det bör också sägas att det finns en rekommendation om att analysera arbetsförhållanden i samtliga regioner där man är verksam, vare sig det handlar om leverantörer eller underleverantörer. Andra rekommendationer inkluderar:
- Översyn av leverantörsavtal med klausuler om tvångsarbete.
- Interna processer för att minska risk. Detta för att identifiera och hantera risker med tvångsarbete.
- System för att övervaka efterlevnad. Vidta åtgärder när överträdelser upptäcks.
Implementering av förordningen
Planen från EU är att medlemsländerna ska implementera EU Forced Labour Regulation för att den ska träda i kraft i slutet av 2027. Efterlevnaden ska säkras genom att varje land utser en myndighet som ansvarar för detta. Det är dessa myndigheter som sedan fattar beslut om vilka produkter som ska förbjudas. Medlemsstaterna kommer även att vara ansvariga för att besluta om nivåer på sanktioner och se till att de efterlevs.
För stötta de nationella myndigheterna i deras arbete kommer EU-kommissionen att skapa en databas över produkter och områden där risken är hög, enligt en riskbaserad modell. Det innebär att företag som verkar inom särskilda branscher kan förvänta sig en högre grad av granskning.
Det finns en förväntan om att de olika myndigheterna ska samarbeta mellan varandra och med EU-kommissionen. När det gäller utredningar som rör tvångsarbete utanför EU kommer även EU-kommissionen att kunna bistå med utredningar.
Konsekvenserna av EU Forced Labour Regulation
EU-kommissionen kommer också att ge vägledning om hur sanktioner ska utformas kopplat till EU Forced Labour Regulation. Men tanken är att påföljderna mot företag ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Det betyder till exempel att ta hänsyn till hur allvarlig som överträdelsen är. Det kan handla om sådant som hur länge det pågått, om det skett tidigare och som sagt vilken allvarlighetsgrad det handlar om.
För företag kan konsekvenserna också handla om ökade kostnader till följd av ett mer omfattande och intensivt efterlevnadsarbete. Man räknar med att det kan bli särskilt kännbart för små och medelstora företag, eftersom dessa också omfattas av EU-reglerna. För att minska bördan kommer EU-kommissionen att erbjuda hjälpmedel riktade mot dessa för att de ska lyckas med sin due diligence.
Läs mer om hur du förbereder dig
Det är en god idé att redan nu börja förbereda dig på EU Forced Labour Regulation. Vi rekommenderar att du läser vår andra artikel i detta ämne, där vi går igenom hur du kan arbeta proaktivt och strategiskt för att göra ditt företag redo för den nya lagstiftningen.
Läs mer i vår blogg EU forced Labour Regulation – så förbereder du dig.
