Från strategi till genomförande

Med Cecilia Almér (ESG Lead, Stratsys) och Johanna Nordström (Senior Rådgivare & klimatexpert, Goodpoint)

Cecilia Almér | 0:01

Vi ska prata idag om från strategi till genomförande och hur man sätter upp en klimatomställningsplan som skapar affärsvärde. Anledningen till att vi vill ta upp ämnet just nu är att vi är i ett läge där klimatfrågan är både mer konkret och mer utmanande för hela samhället och hela världen. Vi ser att den globala 1,5-gradersbanan ser allt svårare ut att hålla, och kraven skärps på företag, verksamheter och organisationer att kunna visa hur klimatomställningen faktiskt ska gå till i praktiken.

Cecilia Almér | 0:39

Det här syns också tydligt i omvärlden. GHG-protokollet är mitt uppe i en större översyn av Scope 3-standarden, och EU:s 2040-mål har tagit steget från politisk ambition till konkret lagstiftning. För företag är det nästan inte längre en fråga om man har en klimatstrategi eller inte – man behöver ha satt sina mål och ha mycket mer än en ambition. Och hur man gör det är det vi ska fokusera på här idag.

Presentation av talarna och agenda

Cecilia Almér | 1:16

Men först tänkte jag presentera mig och min kollega. Vi har med oss en partner idag – vi ska se om Johanna kan komma in i bild. Där är hon. Jag har med mig Johanna Nordström idag, och du jobbar på Goodpoint som klimatexpert. Vill du säga några ord om dig själv, Johanna?

Johanna Nordström | 1:42

Hej, jag heter Johanna Nordström och jobbar på konsultfirman Goodpoint. Vi är ungefär 40 konsulter som arbetar med massa olika hållbarhetsfrågor. Jag har en bakgrund i byggbranschen och har arbetat med energi- och klimatfrågor hela mitt yrkesliv. Idag arbetar jag nästan bara med klimatberäkningar och klimatomställningsplaner, framför allt för kollektivtrafik, industri och fastighetsbolag.

Cecilia Almér | 2:06

Jättebra, himla kul att du är med – och du ska få djupdyka i det här med klimatomställningsplanen. Jag ska också nämna att jag är Cecilia Almér och jobbar som ESG Lead på Stratsys, med ansvar för våra produkter inom ESG-området. Stratsys, för er som inte vet, erbjuder digitala systemstöd för olika styr- och ledningsprocesser, och för min del handlar det främst om hållbarhetsstyrning.

Cecilia Almér | 2:33

Vi ska också ta en titt på agendan för dagen. Vi tänker gå igenom varför frågan är viktig just nu, vad en klimatomställningsplan är, hur man tar fram den och hur vi kopplar den till strategin – och så en avslutande sammanfattning och frågor. Men som vanligt vill vi först höra lite från er som lyssnar, så vi tänkte köra ett par korta, snabba frågor.

Pollfrågor: Nuläget hos deltagarna

Cecilia Almér | 3:04

Det är också för att ta tempen på hur nuläget ser ut för er. Första frågan kommer här: Har ni genomfört klimatberäkningar för Scope 1, 2 och 3?

Cecilia Almér | 3:23

Där vet vi att väldigt många organisationer har gjort det, och detsamma gäller er som är med här nu. Notera att vi slängde in Scope 3 också – eller hur, Johanna? För ska vi prata ordentligt om klimatberäkningar så ska man ha gjort alla scopen mer eller mindre, även Scope 3. Ungefär 75 % av er har ändå kommit så pass långt.

Cecilia Almér | 4:01

Så vi hoppar över till nästa fråga: Har ni satt några mål för att minska klimatutsläppen? Om man jobbar med sina klimatberäkningar är det ju också vanligt att man faktiskt har ett mål på minskningen. Ja, runt 80 % – så det är faktiskt fler, och det är väl det som vi brukar se. Eller vad säger du, Johanna?

Johanna Nordström | 4:28

Ja, det är intressant. Det är många som sätter mål först och sedan börjar räkna, så det stämmer med vad vi ser.

Cecilia Almér | 4:47

Sista frågan – och det där blir lite spännande att se, vi har ju våra aningar om vad siffrorna visar: Har ni satt en klimatomställningsplan?

Johanna Nordström | 5:07

Där vänder ju siffrorna. Det var väl ganska väntat med tanke på vad vi ska prata om idag. Hade ni alla gjort en klimatomställningsplan hade ni kanske inte känt att ni behövde lyssna på just det här. Men det stämmer väl med vad vi ser hos våra kunder: många har räknat, många har mål – få har en konkret plan för hur de ska nå målen.

Cecilia Almér | 5:31

Precis. Så ungefär 75 % har gjort sina klimatberäkningar och runt 80 % har mål, men de allra flesta av er har inte kommit till en klimatomställningsplan. Det är därför vi ska prata mer om det idag.

Del 1: Varför en klimatomställningsplan är viktig nu

Med Cecilia Almér (ESG Lead, Stratsys)

Skärpta krav från omvärlden

Cecilia Almér | 5:37

Då kör vi igång. Jag ska börja med varför en klimatomställningsplan är viktig just nu – det är egentligen tre huvudanledningar. Den första är skärpta krav från omvärlden, i bred bemärkelse. Det är inte bara reglering, utan omvärlden som helhet: kunder, investerare, partners och intressenter. Man nöjer sig inte längre med ambitioner och målformuleringar, utan vill se ett trovärdigt grepp om omställningen – en riktning, en styrning och en förmåga att leverera. Då räcker det inte med ambitionen; man behöver kunna visa hur omställningen ska ske i praktiken.

Klimatfrågan påverkar affären

Cecilia Almér | 7:02

Den andra anledningen är att klimatfrågan i allt högre grad påverkar affären. Det ser vi i investeringsbeslut, prioriteringar, kostnadsstruktur och partnerskap. Hållbarhet kan inte vara ett parallellt spår, utan en fråga som behöver in i kärnan av verksamhetsstyrningen. Klimatomställningen påverkar konkurrenskraft, riskbild och framtida beslut – och då behöver vi ha planen på plats.

Gapet mellan ambition och genomförande

Cecilia Almér | 7:41

Det tredje är att många organisationer fortfarande har ett tydligt gap mellan ambition och genomförande. Man har sina mål och sina klimatberäkningar, men det som verkligen avgör är om man kan omsätta det till konkreta vägval och sätta ansvar, aktiviteter och uppföljning. Där har många en utmaning idag, och det är då klimatomställningsplanen blir avgörande – länken mellan ambition och faktiskt genomförande. Det handlar om att skapa ett ramverk för att styra omställningen på ett sätt som blir affärsmässigt och genomförbart. Frågan är inte längre om vi behöver ställa om, utan hur vi gör det.

Cecilia Almér | 8:39

Och det leder oss in i nästa fråga: vad behöver en klimatomställningsplan faktiskt innehålla för att bli relevant, trovärdig och genomförbar? Det lämnar jag över till Johanna. Varsågod.

Del 2: Klimatmål, beräkningar och vad planen innehåller

Med Johanna Nordström (Senior Rådgivare & klimatexpert, Goodpoint)

Två typer av ledarskap – mål eller plan först?

Johanna Nordström | 8:56

Tack så mycket. Vi ska prata om klimathandlingsplaner strax, men jag vill börja med klimatmål och klimatberäkningar, och sedan dyker vi in i klimatomställningsplanen. Lite förenklat finns det två typer av ledarskap i företag. De som vill ha extremt ambitiösa mål triggas av att inte veta exakt hur de ska nås, och vill inte ha mål som känns självklart uppnåbara – "vad är poängen med ett mål om jag redan vet hur jag når det?", som en chef uttryckte det för mig när jag var hållbarhetschef.

Johanna Nordström | 9:27

Den andra typen vill bara sätta mål som man vet hur man uppnår, och tycker att det är oseriöst och för riskabelt att sätta mål utan att veta exakt hur de ska nås. Båda personligheterna kan använda klimatomställningsplanen som verktyg: den visionära sätter målen först och planen sedan, den försiktiga gör planen först och sätter målen därefter. Båda behöver både mål och omställningsplan för att veta vad som ska göras och om det som görs räcker.

Klimatmål förankrade i vetenskapen

Johanna Nordström | 9:57

Väldigt många bolag och organisationer har klimatmål idag. Det kan bero på lagstiftning, på insikten att man måste ställa om för att finnas kvar, på kundkrav eller på förväntningar från anställda och ägare. För att vara relevant bör målet vara förankrat i vetenskapen och bidra till Parisavtalet från 2015 – det vill säga att hålla den globala uppvärmningen under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Här kan verktyg som SBTi hjälpa till att kvantifiera målnivån. Klimatmålen fungerar som en kompass som pekar ut riktningen.

Johanna Nordström | 10:37

För att sätta mål och följa upp hur det går behövs årliga klimatberäkningar. De behöver vara tillräckligt bra – innehålla allt väsentligt och baseras på så få uppskattningar och schabloner som möjligt – men samtidigt enkla nog att utföra så att tid och resurser räcker till faktiska klimatåtgärder. Lägg med andra ord lagom med tid på beräkningen. Det som gör nytta är åtgärderna, inte beräkningen. Det är lätt att frestas att göra en perfekt beräkning, men det är inte där man minskar klimatpåverkan.

Regelverken: ESRS, CSRD, taxonomin och CSDDD

Johanna Nordström | 11:17

ESRS E1, den europeiska rapporteringsstandarden för klimat, innebär att företag som omfattas av CSRD – EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering – behöver redovisa hur de arbetar med klimatomställning, inklusive om de har en klimatomställningsplan. Saknas en sådan plan behöver företaget normalt förklara det och beskriva om och när en plan ska tas fram.

Johanna Nordström | 11:41

Även andra regelverk och ramverk driver på utvecklingen. EU:s taxonomi, klassificeringssystemet för hållbara ekonomiska aktiviteter, kräver inte alltid en klimatomställningsplan på bolagsnivå, men förutsätter att företag kan visa hur aktiviteter bidrar till klimatmålen. CSDDD, EU:s direktiv om företags ansvar i värdekedjan, ställer krav på vissa större företag att anta och genomföra en plan i linje med Parisavtalet.

Johanna Nordström | 12:09

Företag kan också påverkas indirekt – till exempel leverantörer, kunder eller samarbetspartners till bolag som omfattas av CSRD. När stora företag rapporterar om klimatpåverkan i värdekedjan behöver de ofta samla in data, ställa krav och följa upp klimatarbete hos andra aktörer. Därför kan även företag som inte själva omfattas behöva visa hur de arbetar med utsläpp, mål och omställning. Det finns alltså inget generellt lagkrav på alla företag att ha en klimatomställningsplan, men för många blir den allt viktigare för rapportering, styrning och trovärdighet. Framför allt är det svårt att nå klimatmål utan en konkret plan.

Klimatarbetets tre ben

Johanna Nordström | 12:49

En sista kommentar om klimatmål: många organisationer har ambitiösa mål redan till 2030 – vår poll visade att 80 % av er jobbar på företag som har mål. Det är kort tid kvar; vi är redan i 2026, och det är svårt att hinna implementera större förändringar som ger utfall. Hör du till en organisation som har mål till 2030 men saknar klimatomställningsplan, är det minst sagt hög tid att börja nu.

Johanna Nordström | 13:22

Mål uppfylls inte av sig själva bara för att de är formulerade. Det gäller i högsta grad klimatmål, som kräver samarbete, strategi, pengar och tid. Därför är klimatomställningsplanen ett viktigt komplement till klimatberäkning och klimatmål – den visar vad man ska göra, när det ska göras och hur mycket det bidrar till minskad klimatpåverkan. Man kan säga att klimatarbetet har tre ben: klimatmål, klimatberäkning och klimatomställningsplan. Alla tre behövs. Många räknar och har mål, men saknar en plan för att nå målen – då kan målen kännas läskiga och ouppnåeliga, och risken är stor att de inte nås.

Vad en trovärdig plan ska innehålla

Johanna Nordström | 14:18

En klimatomställningsplan är ett utmärkt sätt att integrera klimatarbetet i affär och arbetssätt. Där är konkreta åtgärder identifierade, kvantifierade, tidsatta och ansvarsfördelade. Planen bör också innehålla en struktur för uppföljning och en plan för implementering och spridning – annars blir den lätt en pappersprodukt utan verkligt utslag.

Johanna Nordström | 14:48

Den senaste klimatberäkningen och det uppsatta målet fungerar som utgångspunkt. Varje identifierad åtgärd kvantifieras – man räknar på hur mycket den kan minska – och tillsammans räcker de förhoppningsvis till målet. Det är viktigt att ta med åtgärder som inte i sig minskar klimatpåverkan men som möjliggör förändring, till exempel att alla medarbetare får information om planen och förstår sin del i arbetet. Det är också viktigt att ledning och chefer pratar om klimatmålen och frågar om framdriften för att visa engagemang och förväntan.

Johanna Nordström | 15:29

Planen kan också innehålla saker som organisationen inte själv styr över, som lagstiftning eller omställningen av energisystemet. Men åtgärderna kan inte vara helt beroende av det – det bör finnas med många åtgärder som organisationen själv styr över och som ger effekt även utan utomstående faktorer.

Del 3: Så tar man fram planen

Med Johanna Nordström (Senior Rådgivare & klimatexpert, Goodpoint)

Tre workshops med hela organisationen

Johanna Nordström | 15:49

Så hur gör man? Man kan ta fram en klimatomställningsplan på många olika sätt, men det viktigaste är att arbetet förankras i organisationen. Vi som konsulter eller hållbarhetsexperter kan komma med teoretiskt smarta åtgärder, men om de inte förankras hos dem som ska genomföra dem, och stämmer med organisationens förutsättningar, blir de inte genomförda.

Johanna Nordström | 16:14

Vi brukar köra tre workshops där relevanta delar av organisationen är med – till exempel inköp, ekonomi, produktion, HR och VD, och såklart företagets hållbarhetskompetens. Den första workshopen fokuserar på den beräknade klimatpåverkan så att alla känner förutsättningarna. Här identifierar man vilka utsläppsposter som är störst, mest påverkansbara, ekonomiskt rimliga att förändra och symboliskt viktiga att börja med. I workshop två tas möjliga lösningar och åtgärder fram och kvantifieras, inför workshop tre där strategin fastställs och bryts ner i åtgärder som tidsätts och ansvarssätts.

Johanna Nordström | 16:54

Arbetssättet kan användas både för att nå redan satta mål – man lägger till åtgärder tills målen nås – och för att sätta mål, genom att kvantifiera alla lämpliga och rimliga åtgärder för att se hur långt man kan nå. I en del organisationer har redan massor med åtgärder beslutats, men implementeringen går för långsamt eller inte alls. Då är ett lämpligt första steg att kvantifiera alla redan tagna beslut för att visa var man hamnar om man gör det man beslutat, och sedan lägga till fler åtgärder vid behov. I den typen av organisation blir informationsinsatser extra viktiga.

En årlig process, inte ett engångsarbete

Johanna Nordström | 17:32

När strategin är beslutad börjar det viktigaste arbetet: att genomföra åtgärderna i praktiken, följa upp ansvar och säkerställa att planen blir en del av den löpande styrningen. Parallellt behöver klimatpåverkan beräknas årligen och följas upp så att organisationen kan rapportera utvecklingen och justera planen vid behov. Det här är inte ett engångsarbete utan en process som upprepas varje år – utsläppen beräknas på nytt, åtgärder följs upp, planen justeras och nya prioriteringar sätts. Precis som med klimatberäkningen är första årets arbete störst, och det går snabbare ju fler gånger man gjort det.

Exempel: Energieffektivisering

Johanna Nordström | 18:11

Här kommer två teoretiska men konkreta exempel på vad som kan ingå i en plan. Det första handlar om energi. För alla organisationer som äger fastigheter eller har tillverkning är energieffektivisering en given åtgärd, med fördelen att den också minskar driftkostnaderna. Här är det dock viktigt att väga energieffektivitet mot materialåtgång och till exempel inte byta ut fungerande material och system i förtid. Gör gärna en klimatberäkning för förändringen där både materialåtgång vid byte och energianvändning i drift tas med.

Johanna Nordström | 18:52

Vår rekommendation är alltid att bedöma åtgärder både utifrån ROI, return on investment, och COI, cost of inaction – kostnaden för att inte agera. I det här exemplet ger investeringen en återbetalning på cirka tre till fyra år, samtidigt som uteblivna åtgärder kan innebära fortsatt höga energikostnader, ökade effektkostnader och större exponering mot framtida klimatkrav.

Exempel: Återbruk

Johanna Nordström | 19:26

Det andra exemplet handlar om återbruk, som nästan alla organisationer kan ägna sig åt. Är man tillverkande industri kan uttjänta varor eller spill användas för att göra nya varor – pantsystem, där kunden får en summa tillbaka när den uttjänta varan lämnas in, kan vara effektiva. Är man ett tjänsteföretag kan man välja återbrukade möbler, telefoner och datorer i stället för nya. Är man ett fastighetsbolag är hyresgästanpassningar ofta den största klimatposten, och att minska omfattningen och öka återbruket kan få stor effekt.

Johanna Nordström | 19:56

Det svåraste med återbruk är oftast att ha tillräcklig framförhållning och fungerande mellanlagring. Det går fortare att beställa nytt än att leta gammalt, så man måste börja i tid. Vill man återbruka sina egna material krävs bra förvaring och ett system som ger överblick över mellanlagret – annars blir det snabbt en soptipp i stället för en möjlighet.

Johanna Nordström | 20:16

En annan utmaning är att återbruk ibland kostar mer än att riva ut och köpa nytt. Ett exempel är toaletter, som idag kostar mindre att slänga och köpa nya än att varsamt montera ner, förvara, rengöra och hitta rätt anslutningar till. Då krävs tydlighet i organisationen kring vad klimatarbetet får kosta. I takt med att återbruk blir vanligare kommer kostnadsskillnaden rimligtvis att minska, och på sikt borde återbruk vara billigare än att köpa nytt. I det här exemplet är investeringen 1,5 miljoner och ger cirka 3,5 miljoner i total nytta över fem år – en positiv nettoeffekt på cirka två miljoner och en stark ROI med återbetalning efter ungefär tre år. Det var allt från mig, nu lämnar jag tillbaka till dig, Cecilia.

Paneldiskussion: Att välja rätt åtgärder

Med Cecilia Almér och Johanna Nordström

Cecilia Almér | 21:00

Vi kan stanna vid din bild här, för det här är konkreta exempel. När du jobbar med verksamheter och tar fram klimatomställningsplaner – hur mycket handlar arbetet om att ni tillsammans vänder och vrider på vilka åtgärder som faktiskt ger bäst effekt?

Johanna Nordström | 21:22

Så mycket som möjligt, skulle jag säga. Vi kan bidra med att facilitera samtalet och att kvantifiera och räkna, men att identifiera de faktiska åtgärderna måste företaget göra själva – annars blir det inte rätt. Vi lägger mycket tid på dialog och att bolla idéer fram och tillbaka, inte bara om vilka åtgärderna är utan också hur långt man kan gå. Alla vill ha med energieffektivisering och återbruk på sin lista, men hur mycket man kan energieffektivisera eller återbruka skiljer sig mellan organisationer, liksom hur ambitiöst målet kan vara.

Cecilia Almér | 22:04

När man satt upp sådana här exempel och fått en bra storleksfördelning – vad är kostnaden, vad får jag ut av åtgärderna – och sätter ihop dem i sin klimatomställningsplan: brukar ROI och cost of inaction ligga med i själva planen, eller är det mer förarbete? Vad rekommenderar du?

Johanna Nordström | 22:36

Jag tycker att de ska ligga med i planen, för man behöver påminnas om varför man ville göra sakerna – och det är inte bara för klimatet. Har man gjort en bra klimatomställningsplan finns det andra nyttor också: marknadsfördelar, kostnadsbesparingar eller annat. Det behöver man påminnas om, så att det inte känns som en ren klimatåtgärd, eftersom alla inte drivs av just den frågan. Jag tycker att planen ska förklara andra nyttor och risker så att allt finns samlat.

Del 4: Integrera planen i strategi, risk och styrning

Med Cecilia Almér och Johanna Nordström

Från parallellt spår till affärsbeslut

Cecilia Almér | 23:11

Ställ gärna frågor. Vi ska gå över till att faktiskt integrera planen i strategi, risk och styrning. Det verkliga värdet uppstår först när planen kan integreras i strategin och riskbilden – när det inte blir ett separat hållbarhetsspår utan speglar den verkliga påverkan verksamheten har. Så, Johanna, vad krävs för att planen ska bli en del av affärsstrategin?

Johanna Nordström | 23:59

För det första att man gör arbetet tillsammans – inte att hållbarhetsavdelningen eller en extern konsult gör det på sidan om. För det andra att planen kopplas till de redan befintliga strukturerna i företaget: investeringar, prioriteringar, erbjudandeutveckling, förändringar och effektiviseringar. Allt det som ändå ska hända kopplar man ihop med klimat. Det finns en risk att hållbarhetsarbete blir ett parallellt spår som uppfattas som att hållbarhetsavdelningen löser det själv. Man kan möjligen räkna själv, men inte genomföra förändringar utan att integrera med resten av verksamheten. Så det viktigaste är att verksamheten är med och tar fram planen och att den sedan integreras i befintliga strukturer.

Riskperspektivet – kostnaden att inte agera

Cecilia Almér | 24:52

Så planen finns med där affärsbesluten tas, vilket ger påverkan från grunden och upp. När man kommer dit blir också riskperspektivet tydligt – det handlar inte bara om möjligheter i omställningen, utan också om verksamhetens exponering, beroenden och riskerna med att inte agera i tid. Hur brukar det tas emot när du jobbar med dina kunder?

Johanna Nordström | 25:28

Varierande. Som konsult är man anlitad för att företaget vill ha hjälp, så det finns redan en förståelse. Det kan vara tuffare om man jobbar internt och själv tar initiativ till arbetet – då finns kanske inte medvetenheten på samma sätt. Det är jobbigt att höra hur mycket man faktiskt behöver göra för att nå målen. Det krävs ofta mycket, inte bara en liten tweak, utan att man ser över hela sin verksamhet och hittar slöserier och saker att förbättra. Det kan vara smärtsamt, men brukar leda till mycket energi i organisationen när man ser kopplingen mellan effektivitet, tid, kostnader och klimat.

Cecilia Almér | 26:34

Det är viktigt att komma ihåg att planen inte bara visar riktningen, utan också ger förståelse för vilka risker och möjligheter som ska hanteras längs vägen, och att vi har en gemensam riktning. Men då behöver vi också få in planen i den ordinarie styrningen. Har du några tips där – hur får man in den i ordinarie styrning?

In i den ordinarie styrningen

Johanna Nordström | 26:56

Mitt tips är alltid att inte uppfinna nya ställen och sätt att följa upp klimat på, utan integrera det i redan befintliga. I byggbranschen tog vi med klimatuppföljning i den befintliga kvartalsvisa prognosuppföljningen, som görs per projekt fyra gånger om året, och lade bara till en fråga om klimatmålet och hur det går. Då fick man med det samtidigt som man pratade om tid och pengar. Så mitt absoluta tips är: hitta inte på parallella spår för klimatarbetet, lägg gärna in det i bonusmålen, och se till att ledning och alla chefer pratar om klimat när de pratar tid, pengar, prioriteringar och framtid – för det påverkar allt det andra.

Cecilia Almér | 27:57

Många organisationer känner igen sig i att man har ambitioner, mål och egentligen vet vad som ska göras, men glappet uppstår när ansvar och uppföljning inte riktigt hänger med. Ska planen vara styrande behöver den finnas i de befintliga processerna och forumen, så att det blir en naturlig del och inte något vid sidan av. Det gör också att man fångar upp målkonflikter tidigt och kan skapa tydliga prioriteringar och ägarskap – något du pratade mycket om.

Johanna Nordström | 28:52

Det är helt avgörande. Jag nämnde i presentationen hur viktigt det är att inte all hållbarhetsork går till att räkna, utan att det finns resurser kvar – både tid och pengar – till den faktiska omställningen. Det tar tid att ställa om, och det kan kosta beroende på åtgärd. Sätter man ambitiösa klimatmål behöver det också finnas tid och pengar till att genomföra åtgärderna. Där kan det falla; ibland hoppas man att det ska ske automatiskt. En del saker är lågt hängande frukter, men mycket kräver tid och pengar.

Fyra delar i en stark klimatomställningsplan

Cecilia Almér | 29:42

Det vi säger är att klimatomställningsplanen, för att vara strategiskt relevant, behöver vara kopplad både till bolagets riskbild och till strategi och styrning. För att det ska fungera över tid krävs också ett arbetssätt och ett systemstöd som skapar strukturen, samarbetet och kontinuiteten i genomförandet.

Cecilia Almér | 30:18

Om man kokar ner det handlar en stark klimatomställningsplan i grunden om fyra saker. Vi ska ha en gemensam riktning – det är det planen visar tydligt: så här löser vi klimatomställningen. Det behövs ett tydligt ägarskap: vem ska göra vad och när. Det behövs ett konkret genomförande: vilka åtgärderna är, vad de kostar och vad som händer om vi inte genomför. Och så en löpande uppföljning, som sker i de forum och processer vi redan har.

Cecilia Almér | 31:08

Får vi till det här blir klimatomställningsplanen inte bara något vi rapporterar på, utan ett verktyg för affärsstyrningen. Den sätter en gemensam riktning för verksamhetens klimatomställning, där ambitioner och mål omsätts till vad som faktiskt ska hända och hur. Först när delarna är på plats har vi en plan som blir ett verkligt verktyg att styra med. Och glöm inte syftet med planen: att skapa riktning, tempo och förmåga att genomföra omställningen i praktiken. Vi pratar mycket om dokument och planer, men vad vi vill uppnå är att minska klimatbelastningen på omvärlden.

Frågor från deltagarna

Cecilia Almér | 32:07

Nu ser jag att vi har tid för frågor. Fortsätt gärna att skriva in i chatten om ni har fler.

Hur hanterar man framtida ökade volymer?

Cecilia Almér | 32:26

Vi börjar med en fråga här: Hur tar man hänsyn till framtida ökade volymer i en omställningsplan? Det ändras ju.

Johanna Nordström | 32:35

Det beror på hur målen är satta. Har man absoluta mål – till exempel att vi ligger på 20 000 ton klimatpåverkan 2025 och ska ner 50 % – då tar man inte hänsyn till ökade volymer, utan måste minska 50 % oavsett hur affären ändras i storlek. Har man däremot intensitetsmål – att klimatpåverkan är 20 kg per omsatt krona och ska minska med 30 % – då tar man hänsyn till ökade eller minskade volymer, eftersom man pratar klimatpåverkan per krona, per byggd yta eller per produkt. Så det beror helt på hur man satt sitt mål.

Räcker en riskanalys som klimatomställningsplan?

Cecilia Almér | 33:22

Nästa fråga: Om man har genomfört en riskanalys av risken att klimatmålen inte nås, och tagit fram åtgärder – är det samma sak som en klimatomställningsplan, eller vilka modifieringar behövs?

Johanna Nordström | 33:48

Har ni kvantifierat era åtgärder i riskanalysen så är det väldigt likt en klimatomställningsplan – då har ni gjort arbetet med att identifiera vad ni behöver göra, varför och hur långt ni kommer. Det som kan behöva läggas till är att se om ni når hela vägen till målet eller om något ytterligare behövs. Det är en sak att identifiera åtgärder man vill genomföra, en annan att nå hela vägen till ett ambitiöst mål. Ibland behöver man ta i ännu mer, med saker man idag kanske inte ens vet hur man ska genomföra.

ESRS jämfört med GRI

Cecilia Almér | 34:47

Här är en relevant fråga om skillnaden mellan hur klimatomställningsplan hanteras i ESRS jämfört med GRI. Många utgår kanske från ESRS just nu, men det finns olika regelverk och standarder. Vad skulle du säga är skillnaderna?

Johanna Nordström | 35:15

Det vågar jag inte säga i detalj – jag har inte arbetat med GRI, så någon annan får gärna svara i chatten. Men jämför man kraven i ESRS med andra krav ser man ofta att det som står i GRI är relativt allmänt kring hur en klimatomställningsplan tas fram.

Johanna Nordström | 35:48

När jag tar fram en klimatomställningsplan beror ramverket helt på kundens behov. De flesta av mina kunder har inget ramverk de måste förhålla sig till, utan ser ett internt behov och då utformar vi planen friare efter vad kunden vill ha. Det beror också mycket på hur mycket tid man vill lägga – man kan göra en quick and dirty på några timmar genom att bara titta på klimatberäkningen och se vilka två poster man måste jobba med, eller lägga tusen timmar på en komplicerad analys. Merparten av våra kunder gör det inte på grund av lagstiftning, utan för att de har mål – ofta som myndighet – och känner att det är bäst att ta reda på hur man ska nå dem.

Riktlinjer för nyförvärvade bolag

Cecilia Almér | 36:46

Det knyter an till att det inte bara handlar om regelverk, utan om affärsnyttan. Här är en fråga mot affärsnyttan: Är det bra att ha med vilka riktlinjer som bör gälla för nyförvärvade bolag om man är en koncern – till exempel att ett nyförvärvat bolag ska byta till förnybar energi inom ett visst antal månader eller år?

Johanna Nordström | 37:12

Det känns mycket lämpligt om man är en typ av bolag som faktiskt letar förvärv. Då är det bra att både identifiera vilken typ av förvärv som passar in i planen och vad man behöver kräva av dem framåt – annars får man börja om varje gång och backa två steg. Har man en klimatomställningsplan och ambitiösa mål bör de absolut påverka de förvärv man gör, så att man inte saboterar sin egen klimatresa genom att förvärva bolag som inte går att få med på målsättningen.

Klimatomställningsplan vs klimatscenarioanalys

Cecilia Almér | 38:20

Nästa fråga: Vad är skillnaden mellan en klimatomställningsplan och en klimathandlingsplan? Och bör scenarioanalys och klimatrisker ingå?

Johanna Nordström | 38:33

Det är jag som slarvigt säger klimathandlingsplan ibland, eftersom klimatomställningsplan är så långt. Jag använder dem helt synonymt, och veterligen finns det ingen skillnad. Däremot är en klimatscenarioanalys något annat – det som på engelska heter Climate Scenario Analysis. Där pratar man om klimatrisker och analyserar ett visst tidsintervall framåt, till exempel 5 och 25 år, med minst två olika framtidstider och minst två olika scenarier av ökad klimatpåverkan, och hur det skulle påverka ens produkt och affär.

Johanna Nordström | 39:22

Så det är inte samma sak. De har nytta av varandra och det är bra att göra båda, men de innehåller inte samma sak. Klimatomställningsplanen visar hur vi ska minska vår klimatpåverkan, medan klimatscenarioanalysen visar vår utsatthet för klimatrisker – och den kan också innehålla fördelar. SJ:s klimatscenarioanalys pratar till exempel om att i en värld där det blir viktigare att spara energi och vara klimatsmart kan tåget gynnas och deras affär öka. Den som vill fördjupa sig kan hitta vårt föregående webbinarium om klimatscenarioanalys på vår hemsida.

Minimikrav och tredjepartsgranskning

Cecilia Almér | 40:11

Ytterligare en fråga: Finns det några tydliga kriterier eller minimikrav för att vi ska få kalla det en omställningsplan, utifrån ESRS? Där finns det faktiskt ganska tydligt i kravet, men det gäller att titta på hur det är formulerat.

Johanna Nordström | 40:39

Det beror på vad man har för verksamhet, hur stor klimatpåverkan är och vilka mål man satt. Det finns ingen mall som säger "så här ska den se ut, då räcker det" – det beror på en rad faktorer. Men den kan knappast kallas en klimatomställningsplan om den inte innehåller: här är vi, hit ska vi, och så här tror vi att vi ska göra det, i den här ordningen.

Cecilia Almér | 41:10

Hela klimatomställningsplanen är ju inte med i hållbarhetsrapporten. Här kom också en fråga om omställningsplanen behöver verifieras eller tredjepartsgranskas.

Johanna Nordström | 41:22

Jag är faktiskt osäker, för våra kunder tolkar det väldigt olika. Vi har kunder som har revisorer inne på klimatberäkningen och andra som inte reviderar något alls. Det finns ett stort tolkningsutrymme, och jag vågar inte svara säkert på vad som formellt krävs.

Cecilia Almér | 41:41

Där blir det också stora skillnader beroende på om man träffas av lagkravet eller tar fram en hållbarhetsrapport på frivillig basis.

Johanna Nordström | 42:04

Precis. En hållbarhetsrapport som inte omfattas av lagkrav har inga formella krav på sig alls – den kan innehålla fina bilder om man vill. Då har man ingen skyldighet att rapportera vissa specifika saker.

Vanliga målkonflikter

Cecilia Almér | 42:09

Tillbaka till målkonflikter, som jag tycker är väldigt intressant – kan du ge exempel på de vanligaste?

Johanna Nordström | 42:41

Jag nämnde en på energisidan: energieffektivisering leder till ökad materialåtgång, både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Ska man bygga riktigt energieffektivt kan man behöva mer material, medan man i produktionsskedet vill använda så lite material som möjligt – en tydlig målkonflikt mellan drift och produktion, till och med mellan två klimatåtgärder. Sedan är pengar en målkonflikt mot klimat ibland: en del klimatåtgärder sparar pengar direkt, men alla gör det inte, och då behöver man diskutera vad klimatarbetet får kosta.

Avslutning

Cecilia Almér | 43:20

Det kom många frågor på slutet – vi hinner tyvärr inte gå igenom alla, men det är alltid roligt när det kommer frågor. Webbinariet och länken skickar vi med i utskicket ni får efteråt, tillsammans med bilder, och vi tittar på om det är några frågor vi kan besvara där. Tack så jättemycket för att ni lyssnade, och lycka till med era klimatomställningsplaner framåt. Tack, Johanna, för att du var med!