Från ESG till beslut

Cecilia Almér | 0:01

Idag ska vi prata om klimatrelaterad scenarioanalys, och vi har kallat dagens webinar "Från ESG till beslut". Vi är väldigt glada att så många har anmält sig och vill lyssna. Dagens ämne är lite smalare än vad vi brukar ägna oss åt, men vi har ändå över 400 anmälda, så det är väldigt roligt. Vi har en chatt till höger i bild som ni får skriva i om ni har några funderingar.

Cecilia Almér | 0:30

Jag ska också säga att vi spelar in dagens webinar. Alla som anmält sig kommer att få en länk till webbinariet och kunna titta på det även i efterhand, och även få möjlighet att komma åt de bilder som vi visar.

Cecilia Almér | 0:45

Men först – vilka är vi då? Om vi byter bild här nu ser ni oss i bild, men vi har även en slide. Cecilia Almér heter jag, ESG Lead på Stratsys med ansvar för vårt ESG-erbjudande. Det handlar alltså om digitala systemstöd inom just hållbarhetsstyrning och due diligence. Och idag har jag nöjet att ha med mig en expert på just scenarioanalyser – får vi säga Mattias från konsultfirman 2050. Välkommen!

Mattias Andir | 1:18

Kul att vara här. Det här är ett ämne som jag jobbar väldigt mycket med, i praktiken hjälper jag olika kunder i olika uppdrag med det här.

Cecilia Almér | 1:29

Precis, vi ska prata mer om det idag. Jättespännande ska det bli. Jag tänkte att vi ska ta en kort titt på dagens agenda – vad vi kommer att gå igenom, och varför scenarioanalys behövs nu. Framför allt ska vi koncentrera oss på själva metodiken vad gäller exponering, sårbarhet och resiliens, men också landa i styrning och beslut.

Cecilia Almér | 1:59

Egentligen en bild av hela arbetet, just det som vi nämnde – från ESG-scenarioanalys till beslut.

Cecilia Almér | 2:10

Vi kanske också funderar på varför just nu? Varför behövs scenarioanalys just nu? Vi vet att det är många verksamheter idag som verkar i en miljö där både klimatförändringar och omställningen till ett mer hållbart samhälle påverkar affären.

Cecilia Almér | 2:28

Det påverkar allt tydligare, skulle jag säga, både vad gäller affärsmodeller, investeringar och risknivåer. Det är ingen hemlighet att vi har nya och ändrade regelverk, nya marknadsvillkor och en ökad osäkerhet i omvärlden. Det medför en större påverkan på affären, med förändrade kostnader och ökade förväntningar med mera. Allt det här samlat gör att vi behöver lyfta blicken, och scenarioanalys är ett sätt att göra just det.

Cecilia Almér | 3:03

Det handlar inte om att förutsäga framtiden, utan om att förstå vilka framtider vi behöver vara rustade för. Och vad betyder det för vår strategi, för vår riskhantering, för våra beslut? Med det sagt blir det också en ledningsfråga, och det är det vi ska prata mer om idag: hur scenarioanalysen kan ge ett bättre underlag för prioriteringar, för styrning och för långsiktiga beslut.

Cecilia Almér | 3:31

Men innan jag lämnar över ordet till Mattias tänkte jag att vi ska ta tempen lite grann på er som är med och lyssnar, och se vad ni tänker kring det här med scenarioanalys.

Pollfråga: Deltagarnas förhållande till klimatscenarioanalys

Cecilia Almér | 3:51

Vi ska köra en fråga till er, och frågan är: vad är ert förhållande till klimatscenarioanalys? Ni kan svara här i chatten. Det är väldigt spännande – vi ska försöka få se hur svaren landar, så vi kör det direkt här live.

Cecilia Almér | 4:08

Vi vet att det kan vara många som inte har kommit igång alls med det här med scenarioanalys. Det finns säkert några stycken som inte riktigt vet vad det är. Man kan rapportera enligt TCFD, som tidigare, man kan rapportera enligt ESRS eller något annat ramverk. Eller så är det så att ni faktiskt har gjort en scenarioanalys, men ni har inte använt den vidare – den ligger där som en pappersprodukt.

Cecilia Almér | 4:34

Ja, vi ska se. Vi ska låta er svara ordentligt. Men det här är väl vad vi kunde tänka oss, eller vad säger du, Mattias? Det är många som säger att de inte har kommit igång än.

Mattias Andir | 4:53

Ja. TCFD hade ju årliga rapporter tidigare, där det var väldigt aktivt. Den organisationen finns inte längre, men den släppte årligen någon form av genomlysning kring hur företag rapporterade. Och då var det just steget scenarioanalys som var det mest underrapporterade. Det var det som flest tyckte var svårast, helt enkelt. Så det är inte konstigt att det ser ut så här.

Cecilia Almér | 5:23

Bra. Jag tänker att vi tar med oss det här resultatet in i det som vi nu ska prata om. Det blir högst relevant att fördjupa oss lite i det här med scenarioanalys, hur metodiken fungerar och vad vi kan använda resultatet till. Så med det lämnar jag över ordet till dig, Mattias.

Vad är scenarioanalys?

Med Mattias Andir (Sustainability Consultant, 2050)

Scenario och scenarioanalys – grunderna

Mattias Andir | 5:47

Ja, vi stegar igenom den här agendan och börjar från början: vad är scenarioanalys? Jag vet att det finns en viss begreppsförvirring här. Om vi börjar med ett scenario, så är det väldigt kort en trovärdig beskrivning av framtiden som är baserad på olika antaganden. Det är naturligtvis osäkerheter i detta, men det är en trovärdig beskrivning av framtiden som vi kan tänka oss.

Mattias Andir | 6:16

Så: om detta händer kan det leda till detta – någon form av orsakssamband. Om klimatförändringarna fortsätter blir värmeböljor vanligare. Det är en väldigt enkel scenariobeskrivning. En scenarioanalys är då en systematisk metod som ska svara på hur vår verksamhet kan påverkas om det här scenariot blir verklighet.

Mattias Andir | 6:39

Så: hur påverkas vår verksamhet av att värmeböljor blir vanligare och mer ihållande, till exempel? I sin enkelhet är det det som scenarioanalysen ska svara på. Och sedan är det själva hantverket att kunna designa scenariot så precist som möjligt, så att det blir så relevant som möjligt för just er verksamhet. De här scenariobeskrivningarna är viktiga – det är dem som antagandena baseras på.

Klimatscenarioanalys – två scenarier som minst

Mattias Andir | 7:07

Och vad är då en klimatscenarioanalys? Jo, det är just att försöka förstå hur verksamheten påverkas, dels i ett scenario där klimatförändringarna accelererar och intensifieras, dels i ett scenario där världen lyckas uppnå Parisavtalet – alltså en omställningsvärld där vi lyckas ställa om från fossila bränslen.

Mattias Andir | 7:30

Det kan få väldigt olika påverkan på verksamheten. En scenarioanalys ska som minst ta in två olika scenarier: ett med begränsad global uppvärmning och ett med hög global uppvärmning.

Mattias Andir | 7:44

Man kan inkludera längre tidshorisonter än vad som vanligtvis är brukligt. Om en vanlig planeringshorisont är kanske 1, 3, 5 eller tio år, så kan en scenarioanalys ta upp emot 100 år i sitt tidsperspektiv. Men det beror helt på vad det är för typ av verksamhet och vad man har för tillgångar och aktiviteter.

Att göra det verksamhetsnära

Cecilia Almér | 8:08

Jag tänker där, Mattias – när vi pratar om scenarioanalys låter det ganska omfattande och nästan rätt akademiskt. Vad gäller att få det verksamhetsnära: vad brukar vara din ingång i det arbetet?

Mattias Andir | 8:08

Jag brukar tänka att det inte är så himla konstigt egentligen. Vi gör ju scenarier hela tiden för olika saker i vår verksamhet. Om brandlarmet går – hur agerar vi då, vad gör vi, har vi utrymme? Det är en liknande analys.

Mattias Andir | 8:39

Och nu pågår det en stor militärövning med Nato, där scenariot är ett ryskt anfall. Det här görs alltså redan på flera andra håll, med andra typer av scenarier. Men i det här fallet är det just hur klimatförändringar, eller motverkan av klimatförändringar, kan påverka vår verksamhet – det är det som är scenariot.

Mattias Andir | 9:04

Man målar upp en möjlig framtid och testar sin verksamhet: hur påverkas vi, och vilken förmåga har vi att absorbera de risker och möjligheter som finns? Ungefär så tänker jag kring det.

Scenarioanalys vs stresstest

Mattias Andir | 9:22

Ibland pratar man också om stresstester inom scenarioanalys, och det är inte exakt samma sak. En scenarioanalys är en bredare palett av risker och möjligheter som kan spridas över lång tid, medan ett stresstest är en väldigt specifik händelse: vi får en översvämning i övermorgon, den drabbar 1 000 av våra fastigheter – hur agerar vi då?

Mattias Andir | 9:49

Man väljer alltså ut en väldigt specifik händelse och analyserar bara den. De här två typerna av analys kompletterar varandra: man kan börja med en scenarioanalys och upptäcka att här är vissa händelser som vi verkligen skulle vilja djupdyka i, och då kan vi utföra ett stresstest på just det.

Mattias Andir | 10:09

Jag jobbade med ett försäkringsbolag för ett tag sedan som hade gjort ett sådant stresstest, just med översvämningar. De skulle då få in jag vet inte hur många tusen skadeärenden på ett dygn, och försökte förstå hur många skadereglerare de hade och vilken kapacitet de hade att bedöma dessa på ett kvalitativt sätt. Man stresstestar helt enkelt. Det är två olika typer av analys, och den här presentationen kommer att handla om just scenarioanalys.

Fysiska risker och omställningsrisker

Mattias Andir | 10:46

Det man gör då är att man identifierar och bedömer fysiska risker – alltså till exempel översvämningar, värmeböljor eller stigande havsvattennivåer med mera. Och man tittar på omställningsrisker, till exempel förändrade lagkrav, regelverk, teknologiska skiften eller förändrade marknads- och konsumentbeteenden. Riskerna är den ena sidan av myntet.

Mattias Andir | 11:16

Det ger också en bild av var vi tror att de största möjligheterna kan finnas. Det är en dubbelhet i det där med risker och möjligheter. De här riskerna och möjligheterna bedöms på tre parametrar: magnitud (effekt eller konsekvens), sannolikhet för att risken eller möjligheten materialiseras, och varaktighet – hur varaktig är en viss risk? Är det en översvämning som sker en dag, eller är det en lag som...

Mattias Andir | 11:48

...inträder och blir permanent? Det är också ett perspektiv på hur de här ska värderas. Så det är de här två huvudkategorierna: fysiska risker och omställningsrisker.

ESRS, Omnibus och förändrade krav

Mattias Andir | 12:03

Och som ni säkert vet är det ganska stökigt i ESRS-världen just nu. Det kommer ändringar, uppdateringar, förenklingar och annat, och det är ganska svårt att hitta vad som gäller just nu. Nu kom den här förenklingen via Omnibus, och den svenska utredningen kom för någon vecka sedan. Där framgår ändå vissa förändringar kopplat till scenarioanalys.

Mattias Andir | 12:33

Dels flyttas alla upplysningskraven in under Disclosure Requirement E1, så det blir lätt att hitta den relevanta informationen. Sedan har man lite allmänt reducerat antalet krav. Det är lite mer fokus på övergripande metodval – alltså vilka klimatscenarier som används, och hur stor den globala uppvärmningen är i respektive scenario.

Mattias Andir | 12:59

Tidigare fanns det ett krav på att man skulle lämna upplysningar om huruvida en scenarioanalys hade utförts. Nu är det snarare villkorat: om man har använt en scenarioanalys för att informera sig om vilken påverkan och vilka risker och möjligheter man har på just E1-ämnet, så ska man upplysa om hur det har gått till.

Mattias Andir | 13:21

Sedan har man kortat själva sidantalet genom att ta bort vissa tabeller. De här exemplen på fysiska risker och omställningsrisker har tagits bort. Men vår bedömning är att ska man göra en scenarioanalys, så bör man ändå gå igenom de steg som fanns i den tidigare versionen. Jag tycker inte att det är så himla stora skillnader egentligen – men visst, när man ska rapportera det så är det vissa förenklingar i vad som behöver synas i rapporten.

Varför göra en scenarioanalys?

Mattias Andir | 13:56

Så varför ska man göra en sådan här scenarioanalys? Det är inte bara att det, om man omfattas av ESRS, står ett krav på att man ska göra det. Den kan ge ett bra underlag för framtida beslut och strategisk inriktning.

Mattias Andir | 14:14

Man kan säga att det stärker verksamhetens robusthet och motståndskraft att informera sig om hur fysiska risker och omställningsrelaterade risker kan påverka verksamheten. Att ha kännedom om detta kan öka motståndskraften.

Mattias Andir | 14:34

I vissa fall kan det också ge ökad transparens till olika intressenter. Investerare brukar till exempel vilja veta vilken motståndskraft man har och hur man hanterar olika klimatrelaterade risker – de kan bli nöjda om man har gjort ett sådant här arbete. Sedan finns det en massa regelefterlevnadsvärden också, om det är relevant för just den verksamheten.

Metodiken – från ramverk till resiliens

Med Mattias Andir (Sustainability Consultant, 2050)

Modellens steg – att tratta ner riskerna

Mattias Andir | 15:02

Så här ser modellen ut som vi har tagit fram, och den är inte unik i sig. Tittar man på olika riskramverk följer de ungefär de här stegen: en exponeringsanalys, en sårbarhetsanalys och en resiliensanalys. Begreppen kan variera något, men det är ungefär de här stegen man går igenom. Det är för att man inte ska sitta med en jättelång lista med risker där arbetet sväller och blir oöverskådligt – det är ett sätt att tratta ner från en bruttolista till mer relevanta och väsentliga risker.

Mattias Andir | 15:43

Vi brukar gå igenom att man först försöker sätta en avgränsning: vilka intressenter ska vara med, vilka delar av värdekedjan ska vi titta på, vilka tidshorisonter och vilka scenarier. Man sätter det analytiska ramverket. Sedan går man igenom och identifierar exponeringen – alltså vilka delar av vår verksamhet som kan påverkas av fysiska klimathot, vilka aktiviteter och tillgångar som kan exponeras för omställningsrisk, och vilka möjligheter som kan finnas.

Mattias Andir | 16:17

Nästa steg är att sätta ett pris på detta: hur illa kan det bli? Det bästa är om man kan sätta någon form av finansiella värden på det. Det brukar attrahera andra delar i verksamheten och hjälpa till att förankra arbetet.

Mattias Andir | 16:33

Men man kan också kvantifiera det i kvalitativa termer: att det här är förödande för vår verksamhet, eller att det här inte är någon större risk. Och hela tiden kan man betygsätta eller bedöma det – vissa risker kan få en hög exponering, andra en låg; vissa kan få en hög sårbarhetsbedömning, andra en låg. Så det finns hela tiden möjlighet att skala ner och filtrera, fram tills man kommer till resiliensanalysen.

Mattias Andir | 17:17

Där kan man börja analysera och förstå: vilken motståndskraft har vi mot de sårbarheter vi har identifierat? Och i slutändan försöka bedöma hur vår affärsmodell står sig mot det resultatet. Det är de olika stegen, och jag tänkte att vi skulle gå igenom dem ganska kort.

Exempel: omställningsrisk och fysisk risk

Mattias Andir | 17:37

Vi går först in på nyckelbegreppen. För omställningsrisker och möjligheter kan ett exempel på exponering vara att man är en verksamhet med energiintensiva processer och material med hög klimatpåverkan, och därför är exponerad för ökade koldioxidpriser genom till exempel ETS eller koldioxidskatt.

Mattias Andir | 17:59

En analys kan visa att vi har begränsade möjligheter att på kort tid ersätta det här materialet eller de här energiintensiva processerna. Vi har alltså hög sårbarhet mot detta. Därtill kan vi säga att vi har vissa energieffektiviseringsåtgärder, och att vi är i dialog med våra leverantörer för att hitta ersättningsmaterial eller effektivisera arbetet på olika sätt.

Mattias Andir | 18:25

Till viss del kan detta mitigera sårbarheterna, men det finns fortfarande en del kvar. Det kan vara ett exempel på nyckelbegreppen. För fysisk risk kan det vara att man upptäcker att vårt lager eller vår fastighet ligger i ett område där översvämningar kommer att bli mycket vanligare.

Mattias Andir | 18:44

Då finns det anledning att gräva vidare. Vi ser att fastigheten eller lagret saknar skydd mot översvämningar, och vi bedömer det som hög sårbarhet. Möjliga mitigerande åtgärder kan vara installation av pumpar, backventiler med mera. Det minskar vår sårbarhet och ökar fastighetsvärdet, vilket är i linje med vår affärsstrategi. Det här är väldigt enkla exempel på hur det kan tillämpas.

Det analytiska ramverket – avgränsningar

Mattias Andir | 19:14

Då kikar vi vidare på första steget, det analytiska ramverket. Här finns olika boxar man kan ticka av. Först och främst: varför vill vi göra den här analysen? Vem är intresserad av resultatet? Vilka värden tror vi att den kan ge – är det bara regelefterlevnad, eller finns det andra intressenter?

Mattias Andir | 19:31

Vilka delar av värdekedjan ska omfattas? Är det bara vårt lokala kontor, eller är det uppströms och nedströms? Beroende på vad man har för typ av verksamhet – har ni stora sourcingkedjor kan man behöva avgränsa, kanske titta på de största materialströmmarna eller där ni är störst. Det kan finnas olika sätt att avgränsa.

Mattias Andir | 20:02

Två klimatscenarier ska väljas: ett worst case, ett högutsläppsscenario, och ett Parisavtalsscenario – ett scenario där vi uppnår klimatavtalet om att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Finns det etablerade källor som det baseras på? Tittar vi på regional, nationell eller lokal nivå? Vilka tidshorisonter, och så vidare.

Ambitionsnivån – börja smått

Cecilia Almér | 20:31

Jag tänker där, Mattias, att det är många som gör en scenarioanalys för första gången och funderar på hur mycket det egentligen är som de ska ta med. Vill du säga något kring själva ambitionsnivån? Vi ser här på listan att det är mycket att tänka på – men ambitionsnivån när jag för första gången ska göra en scenarioanalys för min verksamhet?

Mattias Andir | 20:56

För det första: försök hålla det enkelt, ta inte in för mycket. Man kanske ska börja på en regional eller nationell nivå om jag tänker på fysiska risker, i stället för att gå ner på varje unik fastighet första gången. Är man ett stort fastighetsbolag med väldigt många fastigheter kan man ändå filtrera ner det till vissa områden och inte titta på hela beståndet.

Mattias Andir | 21:39

Har man stora leverantörskedjor kan man kanske titta på den största leverantören första gången, eller de material man använder mest – alltså att man avgränsar på volym eller på värde. Man börjar med någon enstaka del snarare än att man försöker väva in för mycket från början.

Mattias Andir | 22:01

Jag vet att det är lite lättare sagt än gjort, men det är ändå svaret: försök börja smått, lär dig, och skala sedan upp nästa gång där det behövs.

Val av klimatscenarier

Mattias Andir | 22:15

Om vi går in på de olika scenarier som kan användas, så finns det en hel del material för just klimatscenarier. För er som har biologisk mångfald som ett väsentligt ämne finns det också upplysningskrav om att göra scenarioanalys för natur och biologisk mångfald, där min upplevelse är att det inte finns lika mycket färdigt material – där får man mer skapa sina egna scenarier. Men för klimat finns det en hel del material att återanvända.

Mattias Andir | 22:45

Det är två olika scenarier som ska användas här: ett med låga utsläpp och ett med höga utsläpp. Här är det mycket text, men vi ser fem olika scenarier, från det mest optimistiska som landar på 1,5 grader till 2050 – vilket bedöms ganska svårt att nå just nu – till det värsta, som når en global uppvärmning på ungefär 4,5 grader till seklets slut.

Mattias Andir | 23:17

Alla de här beskriver olika framtider, olika typer av samhällsutveckling. I de bästa scenarierna krävs en väldigt stark klimatpolitik och styrmedel som styr mot att begränsa klimatutsläppen. I det värsta, scenario fem, är det snarare en väldigt stark ekonomisk utveckling och tillväxt, där samhället fortsatt är beroende av fossila bränslen – och då ser vi en hel del fysiska risker som materialiseras längre fram.

Mattias Andir | 23:56

Det vi brukar råda till är att använda de här två scenarierna. Det kan finnas mer branschspecifika scenarier också, men oftast baseras de på de här SSP-scenarierna, som står för Shared Socioeconomic Pathways och kommer från IPCC. De inkluderar även de RCP-scenarier som användes mycket tidigare.

Mattias Andir | 24:19

Har man aldrig gjort det tidigare är det här en bra start – att välja de här. Det baseras också på att det finns mycket data, mycket källor och beskrivningar för just de här två scenarierna. Det är också en bra anledning att välja just dessa.

Tidshorisonter – kort sikt möter lång sikt

Mattias Andir | 24:40

Vidare till tidshorisonten: man kan välja tidshorisonter som är förenliga med till exempel capex- och opex-planer, eller nyttjandeperioden för större tillgångar. Återigen fastigheter – bygger man nya ska de stå i 50 eller 100 år, då får man ha en tidshorisont som sträcker sig motsvarande. Har man betydligt kortare livslängd på sina tillgångar kan man välja lite kortare.

Mattias Andir | 25:13

Man kan också välja att förankra tidshorisonterna i nationella samhällsplaner – så 2030, 2050 eller 2040 och 2045 är vanliga tidshorisonter som man använder. Men man kan också välja att dela upp det: en kortare tidshorisont för omställningshändelser eller omställningsrisker, och en lite längre för fysiska risker. Just eftersom omställningsriskerna, om vi går i ett lågutsläppsscenario, kommer att materialiseras mycket tidigare – det är här och nu det kommer att krävas.

Mattias Andir | 25:52

Det behövs striktare klimatpolitik här och nu, och styrmedel för detta. Då blir riskerna högre på kort sikt, medan i ett högutsläppsscenario, där vi misslyckas med att begränsa den globala uppvärmningen, ser vi att fysiska risker identifieras mycket mer efter 2050. Så beroende på vad man har för verksamhet kan man välja att dela upp detta med olika tidshorisonter.

Cecilia Almér | 26:21

Om jag får komma in där – just med tidshorisonterna tror jag att många funderar på att verksamheten kanske styrs utifrån ett ett- till treårsperspektiv. När vi pratar scenarioanalys, och särskilt klimatscenarierna som du säger, är det väldigt långa tidshorisonter. Finns det något sätt att få ihop de här delarna, det kortsiktiga och det långsiktiga?

Mattias Andir | 26:45

Ja, precis. Det här är en övning, eller en analys, som ska informera den övergripande riskprocessen eller en DMA – alltså en dubbel väsentlighetsanalys eller dubbel väsentlighetsbedömning. Arbetet med scenarioanalys hjälper till att förstå vilken påverkan, vilka risker och möjligheter som finns här och nu. Men man kan komma fram till att ja, de risker vi har identifierat, de kommer 2050 – då är det kanske inget vi måste agera på här och nu.

Mattias Andir | 27:17

Så det ska vara ett underlag för den övergripande riskprocessen. Det är ingenting man nödvändigtvis måste agera på just utifrån det här arbetet, utan det får stötas och blötas mot övriga risker som man identifierar i sin verksamhet.

Exponeringsanalys

Mattias Andir | 27:37

Nu ska jag skynda på lite, och vi går in på exponeringsanalysen. Målet med den är att identifiera och i viss utsträckning kvantifiera i vilken utsträckning organisationens tillgångar eller tjänster är utsatta för de här klimatrelaterade riskfaktorerna.

Mattias Andir | 27:56

Här finns det en del underlag från olika ramverk. Ni känner kanske igen de här tabellerna, som i det senaste utkastet från ESRS har tagits bort. De finns kvar som metod och som inspiration. Man måste inte göra en analys för samtliga av de här, men det är bra att kika igenom det i alla fall så att man inte missar något. Det är helt enkelt exempel på olika kategorier man kan tänka på för att få en så bra analys som möjligt.

Exempel: SMHI-kartor och skyfallskartering

Mattias Andir | 28:33

Ett exempel: här är en karta från SMHI. Jag tycker att de har en ganska bra översiktlig bild av olika scenarier. Här ser ni det geografiska området i Sverige, på årssikt – man kan också dela upp det på vinter-, höst- och sommarmånader. Perioden är satt till 2071–2100; det finns andra tidsperioder också. Klimatindikatorerna är till exempel längsta period med högsommardagar.

Mattias Andir | 29:04

Här finns en mängd olika klimatindikatorer, så det är en del av jobbet att identifiera vilka av dessa som påverkar min verksamhet. Man kan välja sitt klimatscenario och typ av värde. I den här kartan ser vi förändring av längsta period med högsommardagar. Referensvärdet är taget från 1971 till 2000, och medelsnittet där är 2,7 dagar – alltså den längsta perioden i snitt med en temperatur över 25 grader, 2,7 dagars ihållande värmebölja kan man säga.

Mattias Andir | 29:46

Som man ser här är det ganska stora förändringar i det här högutsläppsscenariot. Tittar vi på Malmö och Stockholm är vi uppe på 16 dagar, och vi landar på nästan 20 dagars ihållande värmebölja. Då kan man fundera: vad är man för typ av verksamhet? Är man ett vårdbolag med äldreboenden är detta absolut en högrisk. Lantbrukare i de här områdena – absolut högrisk. Det här är något man behöver titta igenom för de fysiska riskerna.

Mattias Andir | 30:21

Förra veckan höll jag en kurs i Stockholm, på just det här ämnet – klimatscenarioanalys i praktiken. Där finns skyfallskarteringar för Stockholms stad, från trafikkontoret. Här modelleras ett hundraårsregn och man ser max vattendjup. På innergården kan det stå upp mot en halvmeter vatten.

Mattias Andir | 30:47

Tittar man på hela Stockholm – här har vi Sveavägen och här har vi Norrmalmstorg – ser vi att det är lila mot rosa, alltså upp mot en meters vatten som kan stå i de här områdena. Det finns massor av sådana här klimatkartor som är helt öppna. Har man verksamhet här är det absolut värt att kika vidare: finns det skydd mot detta? Det kan man kolla med sin fastighetsägare, till exempel. Det är exempel på hur man kan identifiera exponering för fysiska risker.

Cecilia Almér | 31:25

Toppen, Mattias. Jag tänker att vi ska skynda på lite grann, för klockan rinner iväg – och jag vet att du har bra exempel kvar.

Sårbarhetsanalys – att sätta pris på risken

Mattias Andir | 31:36

Ett härligt exempel på omställningsrisker: EU ETS 2, CBAM och CSRD är sådant man kan kika på för omställningsrelaterade risker. Vi kör in på att analysera sårbarheten. Då kan man tänka sig att du ska köpa en bil och funderar på risken att den går sönder. Exponeringsanalysens svar på vilka delar som kan gå sönder kan vara växellåda och bromsar, och sårbarhetsanalysen tar nästa steg och svarar på: om det går sönder, hur illa är det? En punktering kan man klara av, men om motorn havererar blir det betydligt jobbigare. Det är det här man ska försöka identifiera.

Mattias Andir | 32:11

Det handlar om att sätta ett pris på den här risken. Det gör man genom att bedöma hur sannolikt det är, vad den finansiella effekten kan bli, och hur varaktig påverkan kan bli. Tre parametrar använder man för att bedöma det här.

Mattias Andir | 32:33

Här är ett exempel: vi har ett gjuteri som använder naturgas för att smälta metall. Kostnaden är EU-lagstiftad och beslutad, och vi bedömer det som väldigt sannolikt att den händer. Energikostnaden är strukturell, och man kan inte alltid skjuta över kostnadsökningarna på kunderna, så konsekvensen kan bli ganska stor – och den är permanent, alltså varaktig. Det är ett exempel på hur en risk kan bedömas utifrån de här parametrarna.

Exempel: Metall AB

Mattias Andir | 33:05

Ett väldigt konkret exempel: Metall AB, med 45 anställda, 45 miljoner i omsättning, en rörelsemarginal på 6 %, och 15 % av omsättningen är energikostnader. Vi har ETS som driver upp priset på stål med ungefär 1 700 kr per ton – för det här bolaget innebär det kostnadsökningar på 850 000 kronor. De importerar också utanför EU, och CBAM slår mot dem.

Mattias Andir | 33:35

Det blir ytterligare 350 000 kronor, en kostnadsökning på totalt 1,2 miljoner. Det blir en andel av rörelseresultatet på 44 %, så rörelsemarginalen faller från 6 till 3 %. Det här är ett exempel på ett resultat som fler än en hållbarhetschef behöver se och förstå – det är stora risker i ett sådant här scenario. Det är absolut värt att bevaka framåt och förstå hur vi kan påverkas.

Resiliensanalys – verksamhetens motståndskraft

Mattias Andir | 34:07

Då ramlar vi in i resiliensanalysen. Där ska man bedöma sin förmåga och kapacitet att motstå de här riskerna: vad har vi för motståndskraft? Begreppet kommer från naturvetenskapen – ett systems förmåga att motstå stress eller chocker – och det är det här med tipping points som ofta används i planetary boundaries, till exempel.

Mattias Andir | 34:35

För det här bolaget, Metall AB, har de delvis ställt om sin bränslemix och gjort energieffektiviseringar. De kan behöva ytterligare åtgärder, som att elektrifiera ugnar. De kanske har fler indexklausuler så att de kan anpassa sina priser, och utökar med förnybar el. De kan behöva investera i nya ugnar till en viss kostnad. Men trots det kvarstår vissa risker med elpriset – de är sårbara eftersom allt fler kanske vill köpa mer förnybar el, vilket kan driva upp priset på det också.

Cecilia Almér | 35:15

Precis. Jag tänker att här kommer vi väldigt nära de strategiska frågorna. När man arbetar med resiliens – vad skulle du säga skiljer att vi nu tittar på en riskbedömning, till att man tar det vidare in i sitt strategiska arbete? Är det någon skillnad du märker när du jobbar med kunder?

Mattias Andir | 35:15

Ja. När man börjar få fram kostnader märker man ganska snabbt att här behöver vi involvera flera delar av verksamheten, vi behöver hjälp. Och kan man sätta kronor på det är det ett universellt språk som fler förstår, och det blir väldigt mycket mer konkret. Min upplevelse är att det får ett helt annat intresse och en helt annan förankring när man kommer ner på den här nivån. Men det är ett visst jobb att identifiera riskerna på så här konkret nivå.

Mattias Andir | 36:16

Följer man den här metodiken finns det bättre förutsättningar för det. Resiliensanalysen kan komma fram till att här behöver vi landa i ett beslut, och vi behöver diskutera detta med andra delar av verksamheten. Då landar man i en beslutsprocess där man diskuterar och bedömer olika risker och vad som är mest relevant att satsa på just här och nu. Och där tänkte jag stanna för nu.

Mattias Andir | 36:48

Det var en väldigt snabb genomgång – det finns massor mer. Det här är en teaser på vad en scenarioanalys verkligen innehåller, och vi ser att den innehåller en hel del. Det är inte helt lätt att förstå alla delar; här behöver man ta till sig erfarenhet och så vidare.

Från analys till styrning och beslut

Med Cecilia Almér (ESG Lead, Stratsys) och Mattias Andir (Sustainability Consultant, 2050)

Att översätta analysen till verksamheten

Cecilia Almér | 37:14

Vi tänkte att vi ska summera lite kring vad vi faktiskt har sagt, och vad det innebär när vi ska ta det från analys till styrning och beslut.

Cecilia Almér | 37:24

Du har haft bra exempel, Mattias, och ni kan också få materialet i efterhand – det står tydligt på dina slides vad du har tagit upp. Men i alla fall: omställningen till ett mer hållbart samhälle påverkar affärsmodell och investeringar, det har vi sagt. Rätt använt blir scenarioanalysen faktiskt ett av de skarpaste verktygen för att förstå hur robust vår affär är för olika framtider.

Cecilia Almér | 37:55

Ska ESG styra affären, alltså den hållbarhetspåverkan vi har, så behöver vi ett bättre beslutsunderlag för att förstå vilka framtida risker och möjligheter vi har, och vilka framtida vägval vi måste ta ställning till. När scenarioanalysen är väl genomförd är det egentligen då som arbetet börjar – med att ta det vidare in i styrningen.

Cecilia Almér | 38:22

Det handlar inte bara om att förstå olika framtida utvecklingar, utan också om att översätta det: vad betyder det här för vår verksamhet? När vi har förstått det handlar det om kostnadsbilden – hur påverkar det våra investeringar, våra leverantörsled, våra erbjudanden och vår långsiktiga konkurrenskraft? Allt det kan vi ta med oss utifrån resultatet av scenarioanalysen. Så här gäller det att man som organisation kan prioritera de risker och möjligheter som är mest kritiska att agera på.

Cecilia Almér | 38:55

Det är också något som Mattias och jag har pratat om: alla insikter som kommer från en scenarioanalys kommer inte att kräva en omedelbar handling. Men vissa kommer att vara så viktiga att de behöver påverka vår strategi och vårt riskarbete, och det är där analysen blir värdefull – när vi kan använda den till att fatta beslut.

Struktur, ansvar och kontinuitet

Cecilia Almér | 39:17

Så vi ska inte stanna vid att det är en engångsanalys, utan vi behöver ta resultaten vidare in i ordinarie styrning och uppföljning: risker, mål, aktiviteter, ansvar och uppföljning över tid. Det är då vi ser att scenarioanalysen blir mycket mer än en analysövning och en pappersprodukt – då har vi ett beslutsunderlag som också hjälper till att styra affären och ger oss beslut och uppföljning.

Scenarioanalys i Stratsys plattform

Cecilia Almér | 39:48

Som sista bild ska vi visa lite hur det här kan se ut i Stratsys. Om vi i det här fallet har fått hjälp av Mattias att ta fram vår scenarioanalys, så krävs det också att vi kan omhänderta resultatet och jobba vidare så att det inte fastnar. Här är den vanliga utmaningen: vi har tagit fram någonting, men det här måste leva vidare.

Cecilia Almér | 40:18

Då behöver vi ha struktur för att omhänderta resultatet. Jag skulle säga att det är tre viktiga delar som behöver vara på plats. Dels strukturen: vi behöver ta hand om analysresultatet och koppla det till risker i organisationen i övrigt. Hur förändrar det våra prioriteringar och de risker vi redan har identifierat? Vi kopplar det till mål och till aktiviteter, och allt är samlat i ett sammanhang.

Cecilia Almér | 40:45

Vi behöver också titta på ansvarsfördelningen, så att det blir tydligt vem som äger frågorna, vilka prioriteringar som behöver göras och hur arbetet ska omsättas i praktiken. Där handlar det mycket om att resultatet vi har tagit fram kopplas till åtgärder: vem ska ansvara för den här åtgärden, vad har vi för deadline? Då kommer vi också in på kontinuiteten – att scenarioanalysen inte blir en engångsövning, utan något vi följer upp över tid och använder löpande i styrningen.

Cecilia Almér | 41:20

Det är här Stratsys kan ge ett stöd, genom att vi bakar in resultatet och har det dokumenterat i systemstödet, men också tar det vidare i den löpande uppföljningen med ansvarsfördelning och så vidare. De här möjligheterna att ansvarsfördela och koppla ihop det med strategin i övrigt finns i Stratsys.

Cecilia Almér | 41:45

Tiden går fort, men det sista jag vill säga är att värdet uppstår när resultatet från scenarioanalysen inkluderas som en del i det löpande arbetet – med mål, risker, åtgärder och uppföljning. Då har vi en grundlig och bra analys som faktiskt föder styrningen, uppföljningen och besluten.

Frågor och avslutning

Med Cecilia Almér (ESG Lead, Stratsys) och Mattias Andir (Sustainability Consultant, 2050)

TCFD:s grundarbete lever kvar

Cecilia Almér | 42:05

Med det sagt ska vi se om vi hade någon fråga – vi har faktiskt ett par minuter innan vi tackar för oss. Vi har en kommentar här om att TCFD har en bra guide, och det nämnde du också, Mattias. TCFD har ju bra guider, men det är ingenting som lever kvar på samma sätt. Vad skulle du säga om TCFD:s grundarbete som ändå finns tillgängligt?

Mattias Andir | 42:33

Jo, hela metoden finns ju kvar, även om organisationen nu har uppslukats av andra organisationer. Hela ESRS-strukturen – med governance, strategy och metrics and targets – kommer ju från TCFD. Det var den struktur de hade.

Mattias Andir | 42:53

Så den lever i allra högsta grad kvar, och det finns en hel del vägledning och metodstöd för TCFD kvar. Det är absolut bra att titta på. De har också goda exempel där de listar olika bolags redovisade scenarioanalyser, så det finns – det är bara att söka och hitta.

Cecilia Almér | 43:19

Bra, tack. Jag ska säga också att det här är en snabb genomgång – vi kände att vi hade mycket material att gå igenom, men jag tror att ni fått en smak på vad det här innebär. Vi kan byta bild här också. Det var kanske bara ett tack, men som sagt: tveka inte att höra av er, till både mig och Mattias.

Cecilia Almér | 43:46

Följ också våra bolag på LinkedIn, till exempel, så ser ni andra webbinar som vi har. Vi är båda två sådana som delar ganska mycket information, för vi vill att ni ska få så stor chans som möjligt att ta till er de här olika delarna, och så klart ta vidare diskussioner. Utöver det vi har pratat om idag – tack så mycket för idag!

Mattias Andir | 44:07

Tack så mycket.