Hållbarhetsrapportering enligt CSRD är viktigt för att säkerställa transparens, möta kunders och samhällets förväntningar - och på det stora hela bidra till en hållbar framtid. Här ges en tydlig överblick av CSRD, vilka krav som gäller och praktiska tips för att implementera en framgångsrik rapporteringsstrategi.
*Denna artikel är baserad på den information som gällde innan Omnibus-förslaget presenterades. Innehållet kan därför komma att uppdateras.
EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering, CSRD, har trätt i kraft och påverkar ett stort antal företag i Sverige och Europa. Samtidigt pågår förändringar i lagstiftningen och många frågor väcks om framtiden för rapporteringen. Så ligger det till just nu:
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) gäller sedan januari 2023 och innebär betydligt skärpta krav på innehåll, transparens och metodik i företags hållbarhetsrapportering. Rapporteringen ska ske enligt de nya europeiska standarderna, ESRS, och bygga på en dubbel väsentlighetsanalys. För många bolag innebär detta ett paradigmskifte i hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen.
Under våren 2025 påbörjade EU en översyn av lagstiftningen genom det så kallade Omnibus-förslaget. Förslaget från EU-kommissionen syftar till att minska administrationen för företag och samtidigt stärka EU:s konkurrenskraft. Som följd av detta avses regelverket att förenklas, bland annat genom att minska antalet datapunkter, och att färre bolag ska lyda under regelverket. Förhandlingarna pågår fortfarande, vilket skapar osäkerhet om hur omfattande rapporteringen blir på sikt.
I april röstades den första delen av Omnibus-förslaget igenom det så kallade "Stop-the-Clock", som innebär att rapporteringskraven för företag i våg 2 och 3 skjuts upp med två år. Det innebär att stora företag som enligt nuvarande regler skulle börja rapportera 2025 får uppskov till 2027, och börsnoterade små och medelstora företag till 2028. Våg 1 ska fortsätta med hållbarhetsrapportering enligt CSRD.
Under sommaren 2025 pågår förhandlingar i Parlamentet för att enas om de regeländringar som ska bli gällande och därmed även vilka bolag som kommer träffas av lagstiftningen framåt. Kommissionen, Parlamentet och Rådet avser att rösta igenom regeländringarna runt årsskiftet 2025/2026.
Vad gäller förenklingen av ESRS och de datapunkter som ska ingå i rapporteringen, så ska ett färdigt förslag lämnas från EFRAG till kommissionen senast den 30 november 2025.
Omnibus är inte en signal om att hållbarhetsfrågorna blivit mindre viktiga, utan snarare ett kvitto på behovet av balans mellan genomförbarhet och effekt. Det omfattar bland annat förenklade rapporteringskrav och en minskning av antalet företag som berörs av kraven. Men det förändrar inte det faktum att marknadens förväntningar på transparens, klimatåtgärder och socialt ansvar fortsätter att öka.
Drivkraften för hållbarhetsrapportering är i allt högre grad marknadsstyrd. Investerare, kunder och samarbetspartners efterfrågar tillförlitlig hållbarhetsdata – oavsett om det är lagstadgat eller inte. Företag som redan integrerar hållbarhet i affärsmodellen kommer att ha ett försprång. Att arbeta datadrivet och strategiskt med sin rapportering är därför mer relevant än någonsin.
Oavsett hur regelverket utvecklas är riktningen tydlig: hållbarhetsrapportering blir en central del av affärsstyrningen. Med rätt processer och system kan kraven förvandlas till värdeskapande möjligheter:
Observera att informationen som följer nedan är baserad på den information som gällde innan Omnibus-förslaget presenterades. Vi följer utvecklingen noggrant och uppdaterar innehållet när konkreta beslut fattas.
CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, är EU-direktivet som är en vidareutveckling av det tidigare regelverket, Non-Financial Reporting Directive (NFRD). Direktivet ställer hårdare krav på hur företag rapporterar om sin hållbarhet och syftar till att göra hållbarhetsrapporteringen mer enhetlig, transparent och integrerad i det finansiella redovisningsarbetet.
Till skillnad från NFRD, som omfattade ett begränsat antal stora företag, har CSRD en bredare omfattning. Det nya direktivet, som införs stegvis, kräver att fler företag, inklusive små och medelstora börsnoterade bolag, måste uppfylla rapporteringskraven. Detta skapar en mer omfattande och heltäckande bild av hur företag hanterar sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) frågor.
En betydande förändring i CSRD är att hållbarhetsrapporteringen blir obligatorisk som en del av företagens årsredovisningar. Rapporterna ska grunda sig på de nya europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Det innebär att informationen blir mer jämförbar och tillförlitlig för investerare och andra intressenter.
Sammanfattningsvis markerar CSRD ett stort steg framåt i arbetet med att integrera hållbarhet som en central del av företagens verksamhet och rapportering. CSRD är inte bara ett krav utan en möjlighet för företag att visa sitt engagemang för en mer hållbar framtid.
CSRD omfattar ett brett spektrum av företag. Från den 1 juli 2024 infördes CSRD i svensk lagstiftning och ställer krav på att stora börsnoterade bolag med fler än 500 anställda ska börja rapportera första räkenskapsåret som påbörjas efter 30 juni, 2024.
Stora företag
För stora företag och moderföretag i koncerner som uppfyllt minst två av tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren, gäller rapportering för räkenskapsåret 2025:
Små och medelstora företag
CSRD kommer även att omfatta små och medelstora företag som har värdepapper noterade på reglerad marknad med start 1 januari 2026, och som uppfyllt mer än ett av följande villkor under de senaste två räkenskapsåren:
Företag utanför EU
För utomeuropeiska företag med betydande EU-verksamhet börjar kraven troligen gälla från 2028, med en viss tid för anpassning. Det handlar om företag från tredje land med filial, dotterbolag eller betydande omsättning inom EU.
VSME (Voluntary Standard for non-listed SME)
I december 2024 publicerade EFRAG ett förslag till frivillig standard för hållbarhetsrapportering för icke-noterade mikroföretag samt små och medelstora företag.
Standarden VSME togs fram då dessa små och medelstora företag (SME) kommer att mötas av krav från sina kunder, samarbetspartners, investerare med flera. Den frivilliga hållbarhetsrapporteringen syftar till att underlätta för dessa företag att veta vilken hållbarhetsinformation de förväntas rapportera.
CSRD implementeras gradvis för olika typer av företag. I Sverige sker det enligt följande tidslinje:
CSRD innehåller några undantag och övergångsregler för att underlätta implementeringen:
Dotterbolag kan undantas från att rapportera separat om deras moderbolag inkluderar all relevant information i sin egen hållbarhetsrapport. Detta minskar den administrativa bördan för koncerner.
Dessa företag har längre tidsfrister och mindre omfattande krav jämfört med större företag, vilket ger dem tid att gradvis anpassa sig till de nya reglerna. Som nämndes i ovanstående del så inkluderas dessa företag av rapporteringskraven från 2026, men det finns möjlighet att undantas från tillämpningen av direktivet fram till 2028.
Mikroföretag som har en omsättning under 700 000 euro, en balansomslutning under 350 000 euro och/eller mindre än 10 anställda, omfattas inte av CSRD. Detta kan exempelvis vara ideella eller ekonomiska föreningar, stiftelser, tjänstepensionsföretag och alternativa investeringsfonder. Däremot kan de påverkas indirekt, särskilt om de är leverantörer till större företag som omfattas av kraven.
För att uppfylla kraven i CSRD behöver företag följa de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering, ESRS. Dessa standarder är indelade i tre huvudsakliga områden: Miljö (ESRS E1-E5), Social (ESRS S1-S4), och Bolagsstyrning (ESRS G1).
En annan central del av CSRD är kopplingen till EU-taxonomin, som fungerar som ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara aktiviteter. Regelverket började tillämpas den 1 januari 2022 med syfte att främja gröna investeringar och stödja EU:s klimatmål.
För att ett företag ska klassificeras som miljömässigt hållbart måste företaget bidra till minst ett av EU-taxonomins sex miljömål, inte orsaka skada för något av målen och leva upp till vissa sociala minimumskyddsåtgärder.
Värdekedjan spelar också en avgörande roll i rapporteringen. Företag måste kunna redogöra för hållbarhetspåverkan inte bara inom den egna verksamheten utan även hos leverantörer och andra aktörer i värdekedjan. Detta kräver en omfattande och noggrann datainsamling.
Att förstå och tillämpa dubbel väsentlighetsbedömning i enlighet med ESRS är avgörande för företag som vill uppfylla kraven enligt CSRD och samtidigt stärka sitt hållbarhetsarbete.
EU:s nya direktiv, CSRD, stärker kraven för hållbarhetsrapportering och syftar till att öka transparensen, kvaliteten och jämförbarheten av hållbarhetsdata. Det här gör att intressenter får en klarare och mer detaljerad insyn i företagets hållbarhetsarbete.
European Sustainability Reporting Standards (ESRS) utgör en central del av den nya hållbarhetsrapporteringen. ESRS specificerar hur företag ska genomföra en dubbel väsentlighetsbedömning, vilket säkerställer att rapporteringen täcker både konsekventiell- och finansiell väsentlighet. Genom att följa riktlinjerna i ESRS kan företag förbättra sin hållbarhetsrapportering och säkerställa att alla relevanta aspekter beaktas.
Den dubbla väsentligheten delas in i två delar: konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet. En fråga anses som väsentlig om den uppfyller kraven för antingen konsekventiell väsentlighet, finansiell väsentlighet eller båda.
I den finansiella väsentlighetsprocessen identifieras information som är intressant för investerare, långivare och liknande när de bedömer effekterna av hållbarhetsfrågor på exempelvis bolagets kassaflöde, prestation, kapitalkostnad eller finansieringstillgång.
Resultatet av den dubbla väsentlighetsbedömningen visar hur företaget påverkar hållbarheten, vilka risker och möjligheter som finns. Det pekar också ut de viktigaste hållbarhetsfrågorna att rapportera om. Viktigt att notera är att denna bedömning inte är begränsad till bolagets egen verksamhet. Den inkluderar hela värdekedjan, från leverantörer och distributörer.
Ett systemstöd kan underlätta genomförandet av en dubbel väsentlighetsbedömning enligt riktlinjerna och kraven i CSRD och ESRS. Ett systemstöd kan erbjuda:
Börja med att förstå ert sammanhang och den kontext ni verkar i och med det även er värdekedja. Genom att identifiera och bedöma konsekvenser, risker och möjligheter relaterat till hållbarhetsfrågor analyseras vad som är väsentligt för er, så att ni kan lyckas med rapporteringen. När det är satt kan ni kartlägga eventuella brister i er nuvarande hållbarhetsrapportering. Vad saknas för att ni ska klara av att leva upp till det nya direktivet?
CSRD medför en hel del förändringar varav några av de största är följande:
Vår erfarenhet är att för att få det strategiska arbetet framgångsrikt och få hållbarhetsfrågor införlivade både i affärsstrategin och det dagliga arbetet så behövs en god överblick, möjligheten att kunna visualisera hur strategin kopplar till det som är väsentligt och till mål, mätpunkter och åtgärder.
Genom att engagera, samarbeta och kunna fördela ansvar inom organisationen och självklart att få förståelse för strategin kan arbetet effektiviseras.
Hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom att samla lagkrav, ramverk, strategi, information och data på en tillgänglig samarbetsyta, i ett digitalt verktyg. Då kan hela organisationen snabbt få överblick över vad som gäller och hur ni ligger till i fråga om efterlevnad.
Säkerställ att kraven för CSRD-rapporteringen blir en del av verksamhetens övergripande styrning. Hur organisationen hanterar miljömässiga och sociala risker kommer till exempel ha stor inverkan på måluppfyllnad. Förbered er för CSRD genom att definiera relevanta nyckeltal och hur ni ska gå tillväga för att samla in den information som CSRD kräver.
Vad är en livscykelanalys (LCA)? Jo, det är nämligen ett oumbärligt verktyg för att bedöma miljöpåverkan av produkter och tjänster under hela deras livstid – från råvaruutvinning och tillverkning till användning och slutlig avfallshantering. Att genomföra en LCA ger företag en djupare förståelse för var deras största miljöpåverkan ligger och möjliggör riktade åtgärder för att minska detta.
Genom att integrera LCA i sin hållbarhetsstrategi kan företag skapa en transparent bild av sin miljöpåverkan längs hela värdekedjan och identifiera kostnadseffektiva och hållbara lösningar – samtidigt som det hjälper en att möta CSRD-kraven.
Ett viktigt komplement till LCA är GAP-analyser, som gör det möjligt att identifiera skillnader mellan nuvarande miljöprestanda och de mål eller standarder företag strävar efter att uppnå. GAP-analyser är särskilt värdefulla för att prioritera åtgärder och se till att de resurser som investeras i hållbarhetsarbete ger maximal effekt.
Att använda sig av både LCA och GAP-analyser säkerställer att hållbarhetsarbetet inte bara uppfyller regulatoriska krav utan också bidrar till långsiktig affärsnytta och positiv miljöpåverkan.
En framgångsrik hållbarhetsrapportering enligt CSRD bygger på en solid grund av datainsamling, analys och en genomtänkt strategi. Det är viktigt att rätt data samlas in från hela verksamheten och att dessa uppgifter analyseras på ett sätt som möjliggör insiktsfull rapportering och förbättringar.
Att samla in data från olika delar av verksamheten är en grundläggande del av rapporteringen. Det är viktigt att den data som samlas in är både korrekt och tillförlitlig för att skapa en transparent rapportering. Stratsys systemstöd för CSRD erbjuder effektiva lösningar för att förenkla och automatisera denna process.
Efter insamling måste all data analyseras för att identifiera mönster, avvikelser och möjligheter. Genom att använda verktyg som Stratsys blir det enklare att garantera att analysen inte bara möter rapporteringskraven, utan också ger strategiska insikter som kan vägleda hållbarhetsarbetet framåt.
Med rätt data och analys på plats kan strategier tas fram som inte bara uppfyller CSRD-kraven utan stärker företagets övergripande hållbarhetsarbete. En tydlig strategi säkerställer att resurserna används effektivt för att uppnå konkreta hållbarhetsmål.
CSRD kräver att företag rapporterar sina klimatutsläpp i tre olika kategorier, så kallade scopes:
Det blir allt viktigare att ta itu med de indirekta växthusgasutsläppen. Scope 3-utsläpp kommer från verksamhetsaktiviteter utanför företagets gränser och är en nyckelfaktor att adressera för att maximera hållbarhetsinsatsen. Här kommer vi reda ut vad scope 3 är och hur företag kan integrera det i sin affärsstrategi för att bidra till en grönare framtid.
Scope 3-utsläpp är de indirekta växthusgasutsläppen som uppstår utanför företagets gränser och sträcker sig bortom den egna energiförbrukningen. De här utsläppen kan bland annat inkludera leverantörskedjan, transport, avfallshantering och användning av produkter och tjänster.
Att identifiera och minska scope 3-utsläpp är en central del av en holistisk hållbarhetsstrategi. Scope 3-utsläpp är en del av klimatberäkningar enligt GHG-protokollet, en internationell standard för att mäta och rapportera växthusgasutsläpp. Genom att inkludera scope 3-utsläpp i sina klimatberäkningar kan verksamheter få en mer heltäckande bild av sin klimatpåverkan och identifiera potentiella områden för förbättring.
Emissionsfaktorer spelar en viktig roll när det gäller att beräkna och rapportera scope 3-utsläpp. Emissionsfaktorer är specifika värden som används för att omvandla aktiviteter eller konsumtionsmönster till koldioxidekvivalenter, vilket hjälper till att kvantifiera utsläppens omfattning.
För scope 3-utsläpp innebär det att olika kategorier av utsläpp kan ha olika emissionsfaktorer baserat på den typ av verksamhet som genererar utsläppen.
Till exempel kan transportrelaterade scope 3-utsläpp ha emissionsfaktorer baserade på bränsleförbrukning och transportavstånd, medan utsläpp från inköpta varor kan ha emissionsfaktorer som baseras på produktionsmetoder och energikällor.
Genom att använda korrekta och uppdaterade emissionsfaktorer kan organisationer få en mer exakt uppskattning av sina scope 3-utsläpp och identifiera vilka områden som har störst påverkan på klimatet. I Stratsys verktyg för hållbarhetsstyrning finns en färdig katalog med emissionsfaktorer och möjlighet att lägga till egna och göra klimatberäkningar direkt i verktyget.
Att hantera Scope 3-utsläpp är viktigt av flera anledningar. För det första utgör scope 3 vanligtvis den största andelen av ett företags totala växthusgasutsläpp.
Genom att fokusera på de här utsläppen kan man göra betydande framsteg mot att minska sin totala klimatpåverkan. Dessutom kan en ambitiös hantering av Scope 3-utsläpp bidra till att stärka varumärket och möta kunders och intressenters förväntningar på hållbarhet.
För att underlätta processen med att mäta, analysera och rapportera scope 3-utsläpp väljer idag många företag att använda ett digitalt verktyg. Ett verktyg för hållbarhetsarbete kan automatisera datainsamling, ge nya insikter, skapa transparens och underlätta samarbete.
En viktig del av CSRD är kravet om översiktlig granskning av revisor samt införandet av digital taggning med hjälp av XBRL (eXtensible Business Reporting Language). Tekniken gör det möjligt att strukturera och standardisera rapporteringsdata, vilket underlättar jämförelse och analys för investerare och intressenter.
XBRL är ett globalt accepterat format som används för att göra finansiell och icke-finansiell data läsbara för datorer. Genom att använda XBRL kan företag säkerställa att deras hållbarhetsinformation presenteras på ett transparent och enhetligt sätt.
Få mer ingående information om hur digital taggning fungerar och hur det kan implementeras i din organisation, i detta on-demand webinar: Digital taggning och XBRL (på engelska).
Utökade rapporteringskrav inom hållbarhet innebär en hel del förändringar som företag behöver göra sig redo för så snart som möjligt. De nya förutsättningarna innebär en omställning för många bolag och koncerner. Här är nio betydande aspekter att ha koll på och som kommer att påverka många bolag under 2025 och framåt.
Syftet med mer omfattande krav kring hållbarhetsrapporteringen är att öka transparensen och jämförbarheten och genom det även minska förekomsten av greenwashing. Det gäller att så snart som möjligt sätta sig in i vad de nya lagkraven innebär för din verksamhet; När i tid träffas vi av kraven? Tillhör vi en koncern som ansvarar för rapporteringen eller gör vi det själva? Inledningsvis är det större organisationer som påverkas av direktivet CSRD, men även små och medelstora företag behöver läsa på och börja förbereda sig.
Nya lagar och förordningar kräver uppdaterade kunskaper. Hur ser kompetensen ut inom vår verksamhet? Vem bevakar och har kunskap i kraven inom hållbarhet? En utbredd professionalisering behövs, både inom offentlig och privat sektor. Många företag kommer att behöva expertrådgivning men det fordras även intern kompetensutveckling för att få till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.
Styrelsens ansvar för hållbarhetsarbetet ökar i och med CSRD – det är de som är ansvariga för att rapporten upprättas, att den är i linje med kraven och att innehållet är rätt och riktigt. Med det kommer behovet att säkerställa hållbarhetskompetens både i styrelsen och i ledningsgruppen. Genom kunskap och förståelse skapas förutsättningar för en proaktiv syn på hållbarhetsfrågorna och att de integreras i affärsmodellen och strategin.
I takt med att rapporteringskraven ökar behöver fler kompetenser och roller involveras i hållbarhetsarbetet och det tvärfunktionella arbetet blir allt viktigare. Arbetet med hållbarhet, risk, internkontroll, ekonomi, inköp, kvalitet och såklart även hälsa och säkerhet hänger ihop. Det gäller att skapa goda möjligheter för samarbete inom organisationen. Det behövs rätt förutsättningar för att kommunicera, förstå varandra och få till samarbetet för att stödja mål och handlingar, men också för att få igång lagandan.
Hållbarhetschefen kommer inte klara av allt detta själv. Och ska inte heller kunna lösa det själv; en andemening i ESRS är att ledning och styrelse ska vara insatta och att hållbarhetsarbetet ska genomsyra verksamheten.
För att få helheten i hållbarhetsarbetet att fungera behöver ansvaret fördelas. Beslut behöver tas över vem som ska ansvara för hållbarhetsrapporteringen. Det är inte nödvändigtvis hållbarhetschefen. Hållbarhetsteamet behöver koncentrera sig på åtgärder och framsteg istället för att fastna i rapporteringskrav. Ekonomiteamet däremot är vana vid datahantering, har redan processer för intern kontroll och kan vara bättre rustade för ansvaret att hålla ihop rapporteringen. Det gäller att landa i vart ansvaret ska ligga – och det kommer troligen se olika ut olika bolag.
Möjligheterna med AI utvecklas snabbt och används redan idag för att samla in data. Allt tyder på att det kommer att fortsätta i den riktningen framåt. Förutom att öka effektiviteten i hållbarhetsprocesserna i sig, är viktiga användningsområden att sammanfatta rapporter, upptäcka avvikelser och analysera data. Det är högst relevant att ställa sig frågan hur AI kan implementeras för att effektivisera hållbarhetsarbetet i er organisation.
Att kartlägga sin värdekedja och ha kännedom om påverkan, risker och möjligheter som finns eller har potential att uppstå där, tillhör ytterligare delar som många företag måste bli bättre på. Att hantera tredjepartsrisker och påverkan i värdekedjan är inte bara en strategisk prioritet utan krav inom områden som due diligence, klimatberäkningar och EU-taxonomin. Börja med att förstå ditt sammanhang i hela värdekedjan, gör en lista över påverkan, risker och möjligheter för att sedan ta reda på data. För att få förståelse över värdekedjan krävs god samordning mellan funktioner som till exempel inköp, upphandling, riskhantering, informationssäkerhet etc.
Håll farten uppe i omställningen! Det krävs ansträngning för att inte fastna i datainsamling och upplysningskrav. Håll tanken på den större bilden, på helheten: Varför gör vi det här? Vad är syftet? Vad kan vi uppnå? Det är en fråga om att vara progressiv eller reaktiv. Att vidta åtgärder är vanligtvis mycket mer tillfredsställande än att rapportera. Men det är utmanande eftersom det är mycket arbete som måste göras för att följa nya regler kring rapportering.
Efterlevnad av CSRD är inte bara en kostnad, utan en strategisk investering. Genom att minimera risker och ta sig an möjligheter skapar företag en motståndskraft inför en föränderlig framtid. Ett proaktivt hållbarhetsarbete öppnar upp för innovation och ökade investeringar samt att accelerera affärstillväxt.
Att inte följa CSRD-kraven kan leda till allvarliga konsekvenser för företag, både finansiellt och för deras rykte:
Skadat rykte: Bristande efterlevnad kan skada företagets trovärdighet och förtroende bland kunder, investerare och andra intressenter. I en tid där hållbarhet är en central fråga kan detta få långsiktiga konsekvenser för verksamheten.
Sanktioner och böter: Företag som inte uppfyller CSRD-kraven riskerar att drabbas av ekonomiska sanktioner. Dessa kan variera beroende på land och omfattningen av överträdelserna.
Begränsade affärsmöjligheter: Företag som inte lever upp till hållbarhetskraven kan missa möjligheter att delta i offentliga upphandlingar eller samarbeten med kunder som prioriterar hållbarhet.
Nära samarbeten är en nyckel till att minska koldioxidavtryck och se till att hållbarhetsstandarder efterlevs. Genom att arbeta tätt tillsammans med kunder, leverantörer och andra intressenter kan företag skapa en gemensam strategi för att möta både interna och externa hållbarhetsmål.
Att bygga starka relationer och ha en öppen dialog med intressenter är en investering som stärker både affärsrelationer och hållbarhetsarbete på lång sikt. Få hållbarhetsspecialistens tips om hur hållbarhet sprids i hela organisationen.
För en tillförlitlig hållbarhetsrapportering är det avgörande att arbeta aktivt med due diligence (tillbörlig aktsamhet) och internkontroll. Dessa processer säkerställer korrekt rapportering och förebygger risker i verksamheten liksom leverantörskedjan.
Due diligence
Genom att implementera en gedigen due diligence-process kan potentiella risker företag identifieras och hanteras, exempelvis inom områden som mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöpåverkan. Detta stärker både företagets hållbarhetsarbete och dess rykte på marknaden.
Internkontroll
Ett effektivt system för internkontroll säkerställer att hållbarhetsarbetet är transparent, spårbart och i linje med de krav som ställs enligt CSRD och andra regelverk. Detta inkluderar regelbunden granskning av data och processer för att upptäcka och åtgärda eventuella avvikelser.
Att kombinera hållbarhetsrapportering med due diligence och internkontroll skapar en helhetslösning som minskar riskerna och bidrar till långsiktig framgång. Läs mer om hur företag kan hantera risker i leverantörskedjan.
Hållbarhetsrapportering enligt csrd innebär mer än bara nya regler att följa – det är en chans att skapa affärsvärde, stärka företagets varumärke och ligga steget före i den gröna omställningen. Genom att integrera hållbarhetsdata i den strategiska styrningen får ni inte bara en rapport som uppfyller regelverket, utan även insikter som kan effektivisera verksamheten och attrahera investerare.
För många företag ligger de största utmaningarna i datainsamling, dubbel väsentlighetsbedömning och att säkerställa att rapporteringen är både korrekt och effektiv. Med rätt systemstöd kan ni automatisera processen, säkerställa efterlevnad och samtidigt få en tydligare överblick över hur hållbarhetsarbetet påverkar affären.
Vill ni ha en smidig och säker CSRD-rapportering? Stratsys erbjuder en lösning som hjälper er genom hela processen – från analys och datainsamling till rapportering och revision.